Erik XIV (1533–1577) var kung av Sverige från 1560 till 1568 och äldste son till Gustav Vasa. Han är mest känd för sin intelligens, misstänksamhet och perioder av psykisk ohälsa, vilket präglade hans regeringstid. Erik efterträdde sin far och försökte stärka kungamakten, men hans styre kantades av konflikter med adeln och hans egna bröder.
Under sin regeringstid försökte Erik föra en expansiv utrikespolitik, särskilt i Estland, där han ville stärka Sveriges position i Östersjön. Hans ambitioner ledde till krig med Danmark och Polen, vilket bidrog till inrikespolitiska problem. Den mest kända händelsen under hans regeringstid var Sturemorden 1567, där Erik beordrade avrättningen av flera medlemmar av den mäktiga Stureätten i ett tillstånd av paranoia.
Hans alltmer oberäkneliga beteende ledde till att hans halvbror hertig Johan (senare Johan III) gjorde uppror. Erik avsattes 1568 och sattes i fångenskap, där han tillbringade resten av sitt liv. Han dog 1577, sannolikt förgiftad på order av Johan III.
Erik XIV:s mynthistoria
Under Erik XIV:s regeringstid präglades mynt i både silver och guld, och han införde flera viktiga förändringar i det svenska myntsystemet. Han var den förste svenske kungen att låta slå riksdaler, ett mynt som skulle få stor betydelse i framtiden.
Erik präglade också dukater i guld, ofta med sitt porträtt, samt mark- och öremynt i silver med detaljerade kungliga inskriptioner. Hans myntproduktion var tekniskt avancerad för tiden, och vissa mynt bar latinska deviser som speglade kungens bildning och maktambitioner.
Erik XIV:s regeringstid var turbulent, men hans myntpolitik och försök att reformera ekonomin kom att få långvariga effekter.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
