svenska myntarkivet

gustaf v:s silverkronor

Under Gustaf V:s regeringstid 1907–1950 präglades svenska silvermynt i valörerna 1 krona, 2 kronor och 5 kronor. Perioden sträcker sig över mer än fyrtio år och visar tydligt hur det svenska myntsystemet förändrades från de relativt silverrika kronmynten i början av 1900-talet till de betydligt lägre silverhalterna under andra världskriget.

De ordinarie 1- och 2-kronorna började präglas med Gustaf V:s namn 1910. Enkronan vägde 7,5 gram och tvåkronan 15 gram, båda med en silverhalt på 80 procent. Det motsvarar 6 gram finsilver i enkronan och 12 gram i tvåkronan. Denna standard hade sitt ursprung i det myntsystem som infördes under Oskar II och behölls under större delen av Gustaf V:s regeringstid.

Tvåkronan fick även en särskild roll som jubileumsmynt. Under Gustaf V utgavs särskilda tvåkronor 1921, till minne av Gustav Vasas befrielseverk, 1932, till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död vid Lützen, och 1938, till 300-årsminnet av kolonin Nya Sverige i Delaware. Dessa mynt gav valören en tydlig plats även utanför den vanliga cirkulationspräglingen. Jubileumsmynten ritades och graverades av Erik Lindberg, som hade en central roll i den svenska myntkonsten under perioden.

År 1935 tillkom dessutom Gustaf V:s enda femkrona i silver. Myntet gavs ut med anledning av 500-årsminnet av det möte i Arboga 1435 som traditionellt har kallats Sveriges första riksdag. Femkronan vägde omkring 25 gram och präglades i 900/1000 silver, vilket motsvarar cirka 22,5 gram finsilver. Därmed skiljer den sig tydligt från de vanliga 1- och 2-kronorna både genom valör, storlek och silverhalt.

Den största förändringen kom under andra världskriget. Sveriges tillgång till silver försämrades kraftigt när importen i praktiken upphörde, samtidigt som behovet av skiljemynt ökade. År 1942 beslutades därför att silverhalten i bland annat 1- och 2-kronorna skulle sänkas till 40 procent. De nya mynten fick samtidigt lägre vikt, 7 gram för enkronan och 14 gram för tvåkronan, vilket gav ett innehåll på 2,8 respektive 5,6 gram finsilver. Enkronan 1942 är särskilt intressant eftersom årtalet förekommer både enligt den äldre och den nya mynttypen.

Gustaf V:s silverkronor speglar därför flera olika skeden i svensk mynthistoria. De äldre 80-procentiga kronorna hör till det klassiska kronmyntsystemet från 1800-talets slut, jubileumsmynten visar hur högre silvervalörer började användas för historiska minnesutgåvor, medan 1942 års omläggning markerar början på den utveckling där silver successivt fick allt mindre betydelse i svenska cirkulationsmynt.