Karl XII (1682–1718), kung av Sverige från 1697, blev kung vid endast 15 års ålder efter sin far Karl XI:s död. Han styrde under en tid som präglades av stora politiska och militära utmaningar, vilket gjorde honom till en av de mest mytomspunna figurerna i svensk historia. Hans regeringstid sammanföll med Stora nordiska kriget (1700–1721), där Sverige mötte en koalition av mäktiga grannländer: Ryssland, Danmark och Polen.
Militärstrateg och slagfältets kung
Karl XII:s tidiga militära framgångar, såsom segern i slaget vid Narva 1700, förstärkte hans rykte som en briljant fältherre. Han genomförde flera djärva militära kampanjer, däribland det långa tåget genom Europa för att möta sina fiender. Dock blev nederlaget vid Poltava 1709 en vändpunkt som ledde till Sveriges förlust av sin stormaktsställning.
Efter nederlaget flydde Karl XII till Osmanska riket, där han stannade i fem år i exil innan han återvände för att återuppta kriget. Han försökte invadera Norge, men stupade vid Fredrikstens fästning 1718. Hans död är fortfarande föremål för debatt – vissa tror att han dödades av fienden, andra misstänker en svensk kula.
Inrikespolitik och ekonomiska utmaningar
Karl XII:s regeringstid präglades inte bara av krig utan också av en svag inrikespolitik. Hans fokus på militära kampanjer försämrade landets ekonomi. Nödmynt och höga skatter infördes för att finansiera krigen, vilket orsakade inflation och misär för folket. Efter hans död inleddes en omfattande reform av det svenska myntsystemet och en politisk övergång till frihetstiden, där kungens makt minskade till förmån för riksdagen.
Arv och eftermäle
Karl XII har blivit en symbol för både hjältemod och ödesdigra ambitioner. Han hyllas av vissa för sin modiga kamp för Sveriges suveränitet, medan andra kritiserar honom för att ha drivit landet till ruin. Hans liv och död inspirerade en mängd konstnärliga och kulturella uttryck, och han förblir en av de mest omdiskuterade gestalterna i svensk historia.
Karl XII:s mynthistoria speglar Sveriges ekonomiska och politiska utmaningar under Stora nordiska kriget. För att finansiera krigen och den nya armén tvingades Sverige vidta drastiska åtgärder. Ett av de mest kända inslagen var de så kallade nödmynten, som präglades från 1715 till 1719. Dessa kopparmynt, som angavs ha ett värde i daler silvermynt, var dock mycket lägre i metallvärde än vad deras nominella värde utlovade. Till exempel vägde ett nödmynt som hade ett värde av en daler bara 3,6–7,2 gram, vilket stod i stark kontrast till äldre kopparplåtmynt som vägde mer än 750 gram. Under denna period präglades över 25 miljoner nödmynt, vilket ledde till stor inflation och förlorat förtroende för valutan.
Georg Heinrich von Görtz, Karl XII:s rådgivare, anses ha spelat en central roll i införandet av dessa mynt. Efter Karl XII:s död 1718 blev von Görtz syndabock för den ekonomiska krisen och avrättades året därpå. För att försöka återställa ekonomin samlades nödmynten in och ersattes med långsiktiga betalningsförbindelser och mindre värdefulla kopparmynt. Dessutom återupptogs kopparplåtmyntningen, och gamla trofékanoner användes för att prägla nya mynt.
År 1718 introducerades karolinmyntet, vars finvikt var lägre än tidigare silvermynt men som ändå ansågs ett försök att bibehålla valutaordningen. Samma år infördes också plåtmynt som motstämplades för att höja deras nominella värde med upp till 50 %. Efter Karl XII:s död inleddes en större reform av myntsystemet. År 1719 återställdes mark och öre till sina tidigare värden, medan kopparplåtar och andra kopparmynt ompräglades till lägre valörer. Trots dessa reformer tog det lång tid för staten att återställa förtroendet för valutan och betala av sina skulder.
Under Karl XII:s regeringstid präglades också mynt med unika motiv, som romerska gudar, vilket skiljde sig från de traditionella kungliga symbolerna. Den schweiziske gravören J.C. Hedlinger satte en hög konstnärlig standard för guld- och silvermynt, särskilt dukater och riksdaler. Myntpräglingens historia under Karl XII är en berättelse om ekonomiska påfrestningar, förlust av förtroende för valutan och Sveriges strävan att balansera ekonomiska svårigheter med sina ambitioner.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
