svenska myntarkivet - hertig karl
Nyköping 1586 - 1587
Under åren 1586–1587 lät Hertig Karl av Södermanland, Närke och Värmland prägla egna mynt i Nyköping, ett tydligt uttryck för hans ambition att stärka sin självständighet inom hertigdömet. Myntningen vilade formellt på hans egen mynträtt, men stod i direkt konflikt med centrala bestämmelser i de så kallade Arboga artiklar, ett juridiskt dokument från 1561 som syftade till att begränsa furstarnas makt i riket.
Arboga artiklar, antagna den 14 april 1561 efter Erik XIV:s trontillträde, reglerade förhållandet mellan kungen och de hertigar som erhållit sina områden genom Gustav Vasas arvsskifte. Artiklarna föreskrev bland annat att hertigarna inte fick prägla egna mynt utan kungens bild och namn, inte sluta egna förbund, inte uppbära skatter självständigt och inte utöva högsta domsrätt. I praktiken reducerades hertigarna därmed till kungens undersåtar, snarare än självständiga furstar. Den som bröt mot dessa regler riskerade dessutom att förlora sin mynträtt för all framtid.
Trots dessa restriktioner skärptes motsättningarna mellan Johan III och hertig Karl under 1580-talets mitt, inte minst kring tolkningen av just mynträtten. När silvergruvorna i hertigdömet började ge avkastning återaktualiserades frågan. Under åren 1583–1586 levererades sammanlagt 922 lödiga marker silver, motsvarande cirka 194 kilogram, från Värmland, vilket skapade förutsättningar för en egen myntning.
För att genomföra detta anställdes myntmästaren Sebastian Schoras, tidigare verksam i Stettin, och en myntverkstad etablerades i Nyköping. Redan i januari 1586 skickade Karl provmynt till sin bror Johan III, åtföljda av ett närmast utmanande brev där han bad kungen meddela om mynten ”behagade”. Provexemplaren saknade dock helt kungens namn, bild och riksvapen, vilket gjorde dem till ett direkt och medvetet brott mot Arboga artiklar.
Under 1586–1587 präglades mynt i fyra valörer:
1 daler (1587) – den enda med Karls porträtt som hertig, idag unikt exemplar i Ericsbergssamlingen
2 mark
1 mark
4 öre
Valörsystemet följde den etablerade strukturen där 1 daler ≈ 4 mark ≈ 32 öre. Planer fanns även för mindre valörer, och stampämnen till 1 och 2 öre tillverkades, vilket visar att ambitionen var att skapa ett fullt fungerande myntsystem inom hertigdömet.
Den mest berömda av dessa präglingar är dalern 1587, ett av de största rariteterna inom svensk numismatik. Endast ett exemplar är känt, med en dokumenterad proveniens som kan spåras tillbaka till David Samuel Madais samling, publicerad 1766. Myntet såldes senare vid auktion i Hamburg 1788, förvärvades därefter av Norn och införlivades 1797 i den berömda Ericsbergssamlingen. Märkligt nog förblev myntet länge okänt för svenska numismatiker och saknas exempelvis i Berchs myntbeskrivning från 1773, innan det slutligen uppmärksammades i svensk litteratur genom G.E. Klemming år 1872.
Den totala upplagan av mynten är inte känd, men i hertigens räntekammarbok för 1587 omnämns en klumpsumma om 466 daler som förmyntade under året av hans ”egen myntmästare”. Att denna summa inkluderade dalrar framgår av en notering den 19 juni, då hertigen lät slå sönder en daler för analys, varav ena halvan skickades till Värmland.
Gravören bakom mynten har länge varit föremål för diskussion. Tidigare har man tillskrivit arbetet Urban Falkenhagen, men källmaterial visar att det i själva verket var Sebastian Schoras själv som graverade åtminstone dalerstamparna, vilket styrks av räkenskapsanteckningar om stål levererat till ”dalers stempeln som myntmästaren förfärdige skulle”.
Hertig Karls myntning i Nyköping blev dock kortvarig. När Sigismund, Johan III:s son, valdes till kung av Polen år 1587, förändrades den politiska situationen radikalt. Karl insåg att Sigismunds frånvaro kunde ge honom en framtida maktposition i Sverige, och valde därför att tona ned konflikten med kungen. Den provocerande myntningen avslutades samma år.
daler 1587
Det enda kända exemplaret av Hertig Karls 1 daler 1587 bevaras idag i Kungliga Myntkabinettets samlingar och betraktas som unikt.
Myntet väger 29,25 gram, har en diameter på cirka 41–45 mm och är präglat i 87,5 % silver. Myntet i fråga köptes in av KMK via Bonde del 6 auktionen 2010 där startpris låg på 250.000 SEK i kvalitet 1+ men också anmärkningen "varit hängd".
På åtsidan står inskriptionen:
CAROLVS D.G. PRINC. SVEC. GOTH. VAND. HERED. DUX SVDERM. NERIC. VERMELAND.
vilket översätts till:
"Karl, av Guds nåde, furste av Sverige, göternas och vandalernas arvtagare, hertig av Södermanland, Närke och Värmland."
Frånsidan bär texten:
MONETA NOVA DVCIS SVDERMANIAE DEVS MEVM SOLATIVM 87
med betydelsen:
"Nytt mynt av hertigen av Södermanland. Gud är min tröst. 1587"
2 mark 1587
Enligt räntekammarens bokföring, återgiven av numismatikern Hans Menzinsky, levererades totalt 13,39 kg bergsilver till myntmästare Sebastian Schoras under perioden december 1586 till juni 1587. Denna mängd silver hade teoretiskt räckt till omkring 932 exemplar av 2 mark, men eftersom man använde fickvalsverk, en teknik som innebar hög materialförlust, uppskattas den faktiska upplagan till cirka 500 präglade mynt.
Av dessa har endast 25 äkta exemplar identifierats, varav majoriteten förvaras i museisamlingar. Enligt tillgängliga register finns idag 13 kända exemplar i privat ägo, vilket gör myntet sällsynt (R). Samtliga kända exemplar är slagna med ett och samma stamppar, vilket tyder på en mycket begränsad och centraliserad produktion.
Ett av de senaste dokumenterade exemplaren såldes vid MISAB 43 år 2023. Myntet var graderat i kvalitet 1+ och klubbades för 110.000 SEK, exklusive 18,75 % provision. Det vägde 14,60 gram och hade en diameter på cirka 34–35 mm.
Via Stacks & Bowers L. E. Bruun III-auktion i oktober 2025 såldes Bruuns exemplar graderat till AU DETAILS för 5.500 euro (ca 90.000 SEK).
På åtsidan av myntet finns en kvadratisk textpanel med följande inskription i rader:
CAROLVS D G REGNI SVECI GOTH WANDA PRIN HAERED DUX SVDER NERI ET WERM 1587
Detta är en förkortad latinsk titulatur, som i fullständig form lyder:
Carolus Dei Gratia Regni Sueciae, Gothorum, Vandalorum Princeps, Haeres, Dux Sudermanniae, Nericiae et Wermelandiae, 1587
= Karl, av Guds nåde, Sveriges, göternas och vandalernas furste och arvtagare, hertig av Södermanland, Närke och Värmland, 1587.
Runt textfältet löper hertigens personliga valspråk:
DEVS MEVM SOLATIVM, vilket betyder:
"Gud är min tröst."
På frånsidan återfinns en stor sammansatt vapensköld med symboler för Karls hertigdömen. Omskriften längs kanten lyder:
MONETA NOVA DVCIS SVDERMANIAE
= "Nytt mynt av hertigen av Södermanland."
De heraldiska sköldarna representerar:
Tre kronor för Svea rike
Lejon för Götaland
Kors för Närke
Grip för Södermanland
Rosor eller korsade nycklar för Värmland
1 mark 1586 - 1587
År 1586 upprättade hertig Karl, kung Johan III:s bror och den senare Karl IX, ett eget myntverk i Nyköping. Här lät han under två år prägla markmynt i valörerna 2, 1 och ½ mark.
Av 1-marken finns två tydliga varianter. Den tidigaste typen, präglad 1586, har samma åtsida som 2-marken från 1587 men en avvikande frånsida. Endast ett enda exemplar av denna variant är känt, vilket gör myntet unikt. Det förvaras idag på Eremitaget i Ryssland.
Den andra varianten förekommer med årtalen 1586 och 1587 och kännetecknas av en mer utsmyckad frånsida, sannolikt avsedd att förstärka hertigens furstliga identitet genom symbolik och heraldik. I Kungliga Myntkabinettet finns två exemplar från 1586 bevarade (föremålsnummer 108599_KMK och 108598_KMK). Av 1587 års upplaga är endast två exemplar kända i privat ägo. Det senaste såldes via MISAB 15 år 2015, då ett välbevarat exemplar graderat i kvalitet 0 (UNC) klubbades för 265.000 SEK exklusive provision.
Myntet har en vikt på cirka 7,30 gram och en diameter på 30–32 mm. På åtsidan syns Vasaättens vapen, medan frånsidan visar en tvådelad sköld med tre kronor och Bjälboättens lejon. Under dessa återfinns tre mindre sköldar med landskapsvapnen för Södermanland, Närke och Värmland, de landskap som ingick i hertig Karls hertigdöme. Omskriften “MONETA NOVA DVCIS SVDERMANNIÆ” betyder ”nytt mynt från hertigdömet Södermanland”.
4 öre 1587
Hertig Karls lägsta kända valör från Nyköping, 4 öre, är idag endast känd i ett unikt exemplar som förvaras vid Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 108604_KMK.
Myntet väger 4,79 gram och har en diameter på cirka 28–29 mm med en silverhalt på 62,5% silver.
