svenska myntarkivet - carl xvi gustaf (1975 - )

10 kronor (1991 - 2009)

Präglingsvarianter hos 10-kronan 1991–2009, ett referat av Eric Knutssons studie.

Nedanstående text är ett sammanfattat referat av Eric Knutssons artikel "Kung Carl XVI Gustafs 10-kronorsmynt 1991–2009 – Myntprägling och präglingsvarianter av Guldtian". Texten återger författarens egna observationer, analyser och slutsatser i förkortad form.

När den svenska 10-kronan, ofta kallad "Guldtian", introducerades 1991 betraktades den länge som ett modernt massproducerat betalningsmedel utan större variationsrikedom. Genom ett omfattande arbete med att systematiskt undersöka tusentals mynt visar dock Eric Knutsson att verkligheten är betydligt mer komplex.

Studien inleddes efter att Knutsson deltagit i en kvalitetsrevision vid Myntverket i Eskilstuna, där han fick beskedet att några felaktiga mynt inte skulle lämna produktionen. Trots detta började han dokumentera avvikelser bland cirkulerande 10-kronor och fann ett stort antal återkommande variationer, både sådana som sannolikt uppstått under själva präglingsprocessen och sådana som kan bero på verktygsslitage eller förändringar i stamparna.

För att förstå hur dessa variationer uppkommer beskriver Knutsson först hela präglingsprocessen. Han redogör för hur myntstamparna framställs från en masterstamp, hur myntämnen tillverkas med noggrant kontrollerad metallhalt och vikt samt hur en hydraulisk press med mycket högt tryck formar det färdiga myntet. Genom denna tekniska genomgång visar han att även små förändringar i stampar, myntämnen eller präglingen kan ge upphov till tydliga och återkommande avvikelser.

Utifrån sina undersökningar delar Knutsson in variationerna i tjugo huvudgrupper. Bland de mest uppmärksammade finns den välkända 180-graders vridningen från 1991, men även mindre vridningar på 90, 45 och cirka 20 grader, vilka enligt honom även förekommer på senare årtal. Han beskriver dessutom återkommande fenomen som solstrålar kring motivet, linjer i kungens öra, metallklumpar, sprickor i myntämnet, plantsflagor, metallöverläggningar, fläckbildningar, rodnad, så kallad "böldpest", kantklippningar, tumavtrycksliknande märken, överviktiga mynt, snedpräglingar och svagpräglingar.

En viktig slutsats i studien är att många av dessa avvikelser inte är slumpmässiga, utan återkommer på flera årtal och därför sannolikt kan kopplas till specifika stampar eller tillverkningsmoment. Knutsson menar därför att flera av variationerna förtjänar att dokumenteras och erkännas på samma sätt som traditionella stampvarianter på äldre svenska mynt.

Samtidigt betonar han att marknaden för moderna varianter ibland präglas av överdrifter. Han varnar för att enstaka personer medvetet kan manipulera mynt för att skapa konstgjorda rariteter och framhåller vikten av att skilja mellan äkta präglingsavvikelser, verktygsrelaterade variationer, cirkulationsskador och rena förfalskningar, såsom de så kallade "Kiev-tiorna".

Knutsson avslutar med att argumentera för att moderna myntvarianter är ett område som fortfarande är relativt outforskat. Genom systematisk dokumentation och fortsatt forskning menar han att många av dessa variationer kan få en naturlig plats i framtida kataloger och värderingsverk, på samma sätt som äldre svenska stampvarianter idag utgör en självklar del av svensk numismatik.

Källa

Eric Knutsson, Kung Carl XVI Gustafs 10-kronorsmynt 1991–2009 – Myntprägling och präglingsvarianter av "Guldtian", i Samlad Glädje 2009, s. 137–143.

Ovanstående text är ett sammanfattat referat av Eric Knutssons artikel och återger författarens observationer, tolkningar och slutsatser. Den är inte en ordagrann återgivning av originaltexten.