Sigismund (1566–1632) var kung av Sverige från 1592 till 1599 och samtidigt kung av Polen och storfurste av Litauen från 1587 till 1632. Som son till Johan III av Sverige och den polska prinsessan Katarina Jagellonica var han både svensk och polsk tronföljare, men hans katolska tro skapade konflikter i det protestantiska Sverige. När Sigismund blev kung efter Johan III:s död 1592 stannade han kvar i Polen och styrde Sverige på distans, vilket ledde till spänningar med den svenska adeln och hans farbror, hertig Karl (senare Karl IX). Motståndet mot Sigismunds katolska styre växte, och konflikten kulminerade i Slaget vid Stångebro 1598, där Sigismunds styrkor besegrades.

År 1599 avsattes Sigismund av den svenska riksdagen, vilket gjorde honom till den enda svenska kungen som avsatts av sina egna undersåtar. Trots detta fortsatte han att hävda sin rätt till den svenska tronen och låg bakom flera misslyckade försök att återta makten, bland annat under Polska krigen mot Sverige på 1600-talet.

Sigismunds mynthistoria:

Den 1 januari 1594 utfärdade kung Sigismund en ny myntordning som återupptog grunderna från 1575 års reform. Den omfattade alla huvudvalörer – från daler till 2 penningar, men myntningen blev kortvarig och begränsad. De första serierna präglades i januari 1594 och delades ut som föräringsgåvor vid kröningen i Uppsala den 19 februari. Ett kungligt plakat med träsnittsbilder av mynten trycktes först i mars, innan de nådde cirkulation.

Under 1593–1594 omorganiserades hela myntväsendet. Efter Johan III:s död hade mynt utan kungens namn präglats, så kallade interregnum-mynt, med texten Moneta nova regni Sveciae. Dessa markerade övergången till Sigismunds regering men var troligen ett initiativ av hertig Karl, som tillfälligt ledde riket.

Efter kröningen började präglingen med Sigismunds namn och porträtt. Under hans korta regering (1594–1599) utgavs daler, 4, 2, 1 och ½ öre, fyrk samt 4- och 2-penningar, de sista penningmynten i svensk historia.

Särskilt framträdande är 4-öret 1594, präglat i endast 1.871 exemplar, med 62,5% silverhalt, vikt ca 4,85 g och diameter 27–30 mm. Myntet visar kungens porträtt i halvprofil och riksvapnet under krona på frånsidan.

Detta mynt tillhör de mest sällsynta silverpräglingarna från Vasatiden och utgör ett tydligt exempel på hur politik och konst förenades i Sigismunds korta men betydelsefulla mynthistoria.

Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!