svenska myntarkivet - karl ix

kröningen 1617

Karl IX kröntes den 15 mars 1607 i Uppsala domkyrka, i en högtidlig ceremoni som speglade hans ställning som Sveriges erkände kung. Kröningen ägde rum tre år efter att riksdagen 1604 formellt erkänt honom som kung, sedan Sigismund avsagt sig tronen.

Ceremonin var ovanligt praktfull, man förde fram tio regalier (kungliga maktsymboler), vilket underströk hans kungliga auktoritet. Karl IX och hans gemål, Kristina av Holstein-Gottorp, kröntes tillsammans. Efter ceremonin bars även Karl IX:s kröningsring, en rikt dekorerad artefakt med svart emalj och topas, som symbol för kunglig legitimitet.

Under ceremonin användes kröntiteln Carolus Rex, och valspråket “Deus solatium meum” (Gud är min tröst) förekom i hans regalier. Kröningen var inte bara symbolisk, utan också politiskt avgörande, den stärkte hans makt, markerade stöd för den protestantiska tron, och gav legitimitet till det pågående kriget mot Polen, Ryssland och Danmark.

Kröningen markerade slutet på en lång maktkamp. Efter segern vid Stångebro (1598) och Linköpings blodbad (1600) hade Karl IX undanträngt sin katolska brorson Sigismund, och den formella kröningen 1607 blev kronan på verket i hans konsolidering av makten.

I samband med kröningen präglades kastmynt att ges ut till folket i både guld och silver.

16 mark

Det enda guldmynt som präg­lades som kastmynt under Karl IX:s regering var i valören 16 mark, med en diameter på cirka 29 mm och en vikt på omkring 5,1 gram. Myntet är unikt i sitt slag och finns idag bevarat på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 702164_KMK.

½ riksdaler

Karl IX:s kastmynt i valören 1/2 riksdaler tillhör de mer sällsynta delarna av Göteborgs 1610-serie. Endast fyra exemplar är idag kända i privat ägo, vilket gör typen mycket eftertraktad bland samlare.

Det senaste kända exemplaret såldes via MISAB 2 år 2010, i kvalitet 01, där det klubbades för 72.000 SEK, exklusive provision.