svenska myntarkivet
gustaf vi adolf:s Nickelören
År 1962 inleddes en ny period för de svenska öresmynten när silver successivt ersattes av kopparnickel i valörerna 10, 25 och 50 öre. De nya mynten kom att präglas under resten av Gustaf VI Adolfs regeringstid och representerar övergången från de äldre silverbaserade öresmynten till ett modernare myntsystem där metallens värde inte längre hade samma betydelse för myntets nominella värde.
Benämningen nickelören används ofta som ett enkelt samlingsnamn, men mynten består inte av rent nickel. Legeringen innehåller 75 procent koppar och 25 procent nickel, ett material som var billigare och bättre lämpat för omfattande cirkulation än den tidigare silverlegeringen. Samtidigt kunde flera av de äldre myntens dimensioner behållas, vilket underlättade övergången till det nya materialet.
Förändringen omfattade 10 öre, 25 öre och 50 öre. De tidigare silvermynten innehöll 40 procent silver, men från början av 1960-talet hade det blivit allt mindre motiverat att använda ädelmetall i så små nominella valörer. 25- och 50-öringen övergick till kopparnickel 1962, medan 10-öringen är särskilt intressant eftersom både den äldre silvertypen och den nya kopparnickeltypen förekommer med årtalet 1962.
Metallbytet följdes även av ett nytt och mer avskalat formspråk. På de nya öresmynten ersattes de äldre silvermyntens stora kungliga krona av Gustaf VI Adolfs krönta namnchiffer G VI A tillsammans med präglingsåret. På frånsidan återfinns valören och namnet SVERIGE, tillsammans med myntverkets kännetecken och myntdirektörens initial.
De tre valörerna fick olika vikt men samma metallstandard. 10-öringen väger 1,35 gram, 25-öringen 2,18 gram och 50-öringen 4,5 gram. Diametrarna är 15, 17 respektive 22 millimeter. Samtliga tre typer fortsatte att präglas med Gustaf VI Adolfs namnchiffer fram till 1973.
Nickelören blev därmed en långlivad del av den svenska vardagscirkulationen under 1960-talet och början av 1970-talet. De markerar samtidigt början på den utveckling där silver helt försvann från de mindre svenska cirkulationsvalörerna. Några år senare genomfördes motsvarande förändring även för kronmynten.
Kapitlet omfattar 10 öre, 25 öre och 50 öre i kopparnickel 1962–1973. De olika årtalen, upplagorna, varianterna och respektive valörs samlarintresse behandlas mer ingående på de enskilda myntsidorna.
