svenska myntarkivet - gustav vasa

Uppsala

Uppsala var under åren 1523–1524 en av Gustav Vasas mest betydelsefulla tidiga myntorter och spelade en central roll i övergången från befrielsekrig till etablerad kungamakt. Myntningen i staden var kortvarig men strategiskt avgörande, och kom att bilda grunden för den myntpolitik som senare utvecklades i Arboga, Västerås och Stockholm. Här präglades några av de allra första mynten i Gustav Vasas namnperiod, främst öretyper och ett unikt gyllen, samtliga extremt sällsynta och i dag representerade nästan uteslutande i offentliga samlingar som Kungliga Myntkabinettet och den Antellska samlingen i Helsingfors.

Produktionen i Uppsala kännetecknades av små upplagor, tekniska kompromisser och en påtaglig experimentlust, tydligt präglad av den akuta ekonomiska situation som följde befrielsekriget. Många typer är kända i endast ett eller några få exemplar, däribland gyllen 1523 som är unikt, samt öretyperna, varav den med sitt felaktiga ”1522”-årtal endast är dokumenterad i ett enda exemplar hos Antell.

Myntningen leddes av myntmästaren Arnt Koninck, som anställdes av Gustav Eriksson Vasa redan omkring 1522. Under hans ledning behandlades både finsilver och omsmält kyrksilver, något som avspeglas i de växlande silverhalterna på örena, där de tidigaste var omkring 7½ lödiga innan finheten sänktes till cirka 6 lödiga. Denna variation i myntfot speglar kungens ansträngningar att sträcka de begränsade metallresurserna så långt som möjligt, samtidigt som han snabbt behövde mynt för att betala soldater och reglera skulder till hans lybska finansiärer.

Uppsala utmärkte sig även genom sitt symboliska bildspråk, där stadens helgontradition knöts samman med den nya Vasastaten. Örena från 1523 bär omskriften S. ERICVS REX SVECIE, en medveten anknytning till helgonkungen Erik Jedvardsson, samtidigt som mynten för första gången introducerar Vasaättens vase, de korslagda dalpilarna och andra element som skulle komma att dominera Gustav Vasas myntbilder i årtionden framåt. Det unika gyllenet från 1523 är särskilt uppmärksammat: ett praktmynt där kungen avbildas i helfigur med krona, svärd och riksäpple, och där myntorten anges tydligt med inskriften VPSAL 1523. Myntet har av flera forskare kopplats till kungavalet i Strängnäs samma år och betraktas som ett av Gustav Vasas allra första representationsmynt.

Trots sin korta verksamhet producerade Uppsala några av de mest myntpolitiskt betydelsefulla typerna under tidig Vasatid, mynt som förenar ekonomiska nödlösningar, politiskt bildspråk och teknisk utveckling i en unik och historiskt laddad helhet. När myntningen senare centraliserades till Arboga och Västerås upphörde verksamheten i Uppsala, men arvet från dessa två år lever kvar i form av några av Sveriges mest sällsynta och eftertraktade vasamynt.