Detta silvergyllen slogs i Uppsala år 1523, samma år som Gustav Eriksson Vasa valdes till Sveriges kung. På myntets åtsida ser vi en stående kung iförd harnesk, mantel, krona, svärd och riksäpple, symboler för kunglig auktoritet och nationell självständighet. Framför honom syns en fyrdelad sköld med Vasaättens heraldiska vas i första och fjärde fältet, samt korslagda pilar i de andra, ett motiv som ofta kopplas till Dalarnas landskapsvapen. Intressant nog nämns inte kungen vid namn i omskriften, utan istället helgonet Sankt Erik, ett tydligt uttryck för traditionens vikt i en brytningstid.
På frånsidan ser vi det krönta lilla riksvapnet och i omskriften läser vi VPSAL 1523, vilket bekräftar präglingsorten Uppsala och året då Sverige definitivt lämnade Kalmarunionen bakom sig. Det har föreslagits att gyllenmyntet kan ha slagits för att markera Gustav Vasas kungaval i Strängnäs, vilket gör detta mynt till en kraftfull symbol för rikets omdaning.
Myntet är unikt och bevaras idag i Kungliga Myntkabinettets samlingar under föremålsnummer 106044_KMK. Det väger 28,7 gram, har en diameter på cirka 30 mm. Myntmästare var Arent Koninck, men gravören är inte känd.

