1 krona (1942 - 1950)

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. År 1942 är ett övergångsår för den svenska enkronan. Under året ersattes den äldre typen i 80 % silver av en helt ny typ med endast 40 % silver. På den nya typen flyttades årtalet till frånsidan och Gustaf V fick ett nytt porträtt utfört av Erik Lindberg.

Denna typ är betydligt vanligare än den äldre 1942-typen och präglades i över 5,6 miljoner exemplar. I lägre kvaliteter ligger samlarpremien nära metallvärdet och värdet anges därför som Silvervärde istället för ett fast kronbelopp.

I högre kvaliteter blir ursprunglig lyster, skarpa detaljer och rena ytor allt viktigare och välbevarade exemplar får därför en tydligare samlarpremie.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och variantindelning. Katalogvärden från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärden.

Normaltypen MIS II.2a är vanlig och i lägre kvaliteter ligger samlarpremien nära metallvärdet. Där anges därför Silvervärde i stället för ett fast belopp.

MIS II.2b med ompunsad 4 är betydligt svårare. Varianten känns främst igen på rester av den tidigare punsningen vid fyrans nedre del och får därför en tydlig samlarpremie redan i kvalitet 1+.

Upplagan 7 915 850 gäller hela årgången och någon separat upplagesiffra för den ompunsade varianten är inte känd. Kvalitet, prägel, lyster, patina och tydligheten i ompunsningen kan påverka slutpriset.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används framför allt för identifiering och variantindelning. Katalogens äldre värderingar från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärden.

MIS II.3a är den klart vanligaste typen. I lägre kvalitet ligger värdet nära silvervärdet, medan välbevarade exemplar får en mindre samlarpremie.

MIS II.3b med första 4 ompunsad är betydligt svårare. Ompunsningen känns igen på tydliga rester till höger om den första fyran och varianten får en märkbar premie redan i cirkulerade kvaliteter.

MIS II.3c med sista 4 ompunsad är den klart svåraste varianten för årtalet och hör till de verkligt svåra varianterna inom Gustaf V:s enkronor. Marknadsunderlaget är begränsat eftersom varianten mycket sällan erbjuds, vilket gör att särskilt fina exemplar kan avvika kraftigt från riktvärdena.

Den så kallade ifyllda eller plumpa sista 4:an redovisas inte som egen variant i tabellen, eftersom den snarare betraktas som ett präglingsfel än en separat MIS-variant.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och variantindelning. Katalogvärden från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärden.

År 1945 är särskilt intressant eftersom Alf Grabe ersattes av Torsten Swensson som myntmästare. Förändringen kan följas direkt på mynten genom övergången från G till flera olika utföranden av TS-märket.

MIS II.4 med ett vanligt G är den normala och vanligaste typen. På MIS II.5a har det nya TS-märket med hakar punsats direkt över Grabes tidigare G, vars rester fortfarande kan ses under märket.

MIS II.5b har samma äldre TS-utförande med hakar men utan rester av G. På MIS II.5c introduceras istället det renare TS-märket där T saknar hakar. Den sistnämnda varianten är mer eftertraktad och får framför allt i ocirkulerad kvalitet en tydligare samlarpremie.

Där samlarvärdet ligger nära metallvärdet anges Silvervärde istället för ett statiskt kronbelopp. Kvalitet, lyster, ytor samt hur tydligt ett underliggande G eller andra detaljer kan ses påverkar slutpriset.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och som numismatisk referens. Äldre katalogvärden från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärde.

Årgången 1946 är en av de vanligaste enkronorna från Gustaf V:s senare myntning och någon separat dokumenterad MIS-variant är inte känd. Trots den stora upplagan kan exceptionellt välbevarade exemplar fortfarande vara samlarintressanta.

Myntet innehåller 2,8 gram finsilver. I cirkulerade kvaliteter och normal kvalitet 01 är samlarpremien idag så liten att värdet anges som Silvervärde istället för ett statiskt kronbelopp. I kvalitet 01/0 finns en mindre premie för välbevarade exemplar med god lyster och fina ytor.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och variantindelning. Äldre katalogvärden används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärde.

Den vanliga breda ettan känns igen på sin kortare och kraftigare form med tydlig fot. Varianten är vanlig och i lägre kvaliteter ligger värdet nära silvervärdet.

Smal 1 har en betydligt smalare och mer utdragen etta, utan den tydliga fot som finns på den breda typen. Varianten är något mindre vanlig men får framför allt en märkbar premie i riktigt hög kvalitet.

Den klart svåraste varianten är bred 1 med ompunsat TS. Utöver den breda ettan syns rester av en tidigare punsning kring myntmästarmärket. Varianten är ovanlig och får en tydlig samlarpremie redan i cirkulerade kvaliteter.

Där samlarpremien ligger nära metallvärdet anges Silvervärde i stället för ett statiskt kronbelopp. Tydligheten i ompunsningen, lyster, prägel och ytor kan påverka slutpriset kraftigt.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används framför allt för identifiering och variantindelning. Äldre katalogvärden används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärde.

MIS II.8a med smal 1 och rent TS är normaltypen och den klart vanligaste varianten. Ettan är smal och hög och saknar den kraftiga fot som förekommer på de breda typerna.

MIS II.8b har samma smala etta men ett ompunsat TS. Rester av en tidigare punsning kan framför allt ses kring märkets vänstra och nedre delar. Varianten är betydligt svårare än normaltypen.

MIS II.8c har en kortare och bredare etta med tydlig fot, men ett rent TS. Den är samlarintressant men fortfarande relativt lätt att hitta.

På MIS II.8d kombineras den breda ettan med en diskret ompunsning under TS. Varianten kan vara svår att identifiera på slitna exemplar eftersom resterna ofta består av en tunn linje nertill.

MIS II.8e är den klart svåraste varianten för årtalet. Här ligger tydliga rester av den tidigare punsningen till höger om TS-märket. Varianten får därför en betydande samlarpremie redan i cirkulerade kvaliteter.

Där samlarpremien ligger nära metallvärdet anges Silvervärde istället för ett statiskt kronbelopp. Tydligheten i ompunsningen, lyster, prägel, patina och ytor kan påverka slutpriset kraftigt.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och variantindelning. Äldre katalogvärden från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärden.

MIS II.9a med samma nior och rent TS är årtalets normaltyp. Båda niorna har samma utformning med en lång sväng åt vänster och myntmästarmärket TS är rent utan spår av ompunsning. I normala cirkulerade kvaliteter ligger värdet nära silvervärdet.

MIS II.9b med samma nior och ompunsat TS är årtalets klart svåraste variant. Båda niorna är av normaltypen men TS-märket är kraftigt ompunsat. Rester av tidigare punsning ligger runt märket och kan ge TS ett grötigt eller dubblerat utseende. Varianten är sällsynt och får en kraftig samlarpremie i högre kvaliteter.

MIS II.9c med olika nior känns igen på att den vänstra nian har en kortare sväng nertill medan den högra nian har den längre normalformen. Varianten har även en smalare etta i årtalet och är betydligt mer ovanlig än normaltypen, men inte lika sällsynt som den ompunsade TS-varianten.

Där samlarpremien ligger nära metallvärdet anges Silvervärde istället för ett fast kronbelopp. På framför allt MIS II.9b påverkar tydligheten i ompunsningen, lyster, prägel och ytor värdet kraftigt.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst för identifiering och variantindelning. Katalogens värderingar från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärden.

MIS II.9a är normaltypen. Båda niorna har samma utformning och myntmästarmärket TS är rent utan spår av ompunsning. I normala cirkulerade kvaliteter är samlarpremien liten och värdet följer därför huvudsakligen myntets aktuella silvervärde.

MIS II.9b har samma typ av nior men ett kraftigt ompunsat TS. Rester av den tidigare punsningen kan ses runt myntmästarmärket och ger det ett karakteristiskt dubblerat eller grötigt utseende. Detta är årtalets klart svåraste variant och samlarpremien blir betydande redan i kvalitet 1+.

MIS II.9c känns igen på de två olika niorna. Den vänstra nian har en kortare svans medan den högra nian har den längre normalformen. Varianten är betydligt ovanligare än normaltypen men klart mer lättillgänglig än den ompunsade TS-varianten.

Där samlarpremien ligger nära metallvärdet anges Silvervärde istället för ett fast belopp. Lyster, prägel, ytor och hur tydligt variantdetaljerna framträder kan påverka slutpriset kraftigt.

Vägledande marknadsvärden, uppdaterade för 2026. Hamrins MIS används främst som numismatisk referens. Äldre katalogvärden från 2018 används inte ensamma för att fastställa dagens marknadsvärde.

1950 blev den sista enkronan som präglades under Gustaf V:s regeringstid. Till skillnad från flera av de föregående årgångarna finns ingen separat dokumenterad MIS-variant för året.

I cirkulerade kvaliteter ligger samlarpremien nära metallvärdet och värdet anges därför som Silvervärde. I högre kvaliteter blir ursprunglig lyster, rena ytor och präglingskvalitet allt viktigare.

Moderna auktionsresultat visar omkring 300 kr för ett normalt graderat exemplar i kvalitet 01/0. Spegelliknande PL- och specimenliknande exemplar kan däremot nå betydligt högre priser och bedöms därför separat.