Gustav II Adolf (1594–1632) var kung av Sverige från 1611 till 1632 och en av de mest betydelsefulla regenterna i svensk historia. Han stärkte Sverige militärt, ekonomiskt och politiskt, vilket lade grunden för den svenska stormaktstiden. Under hans regeringstid utvecklades Sverige till en ledande makt i Europa genom en rad reformer och framgångsrika militära kampanjer.

Vid trontillträdet 1611 övertog Gustav II Adolf en svår situation med pågående krig mot Danmark, Polen och Ryssland. Han visade snabbt sin militära skicklighet genom att avsluta Kalmarkriget 1613 och sedan fokusera på östra Europa. Genom freden i Stolbova 1617 säkrade Sverige kontroll över stora områden i Ingermanland och Karelen, vilket gav landet en starkare position i Östersjöregionen.

Hans största historiska insats kom under trettioåriga kriget, där han 1630 ledde den svenska armén in i Tyskland för att skydda protestantiska furstar och utmana den katolska Habsburgermakten. Han moderniserade krigföringen genom rörligare trupper och bättre artilleri och vann stora segrar, bland annat vid Breitenfeld (1631) och Lützen (1632). Vid Lützen stupade Gustav II Adolf, vilket blev en vändpunkt i kriget. Trots hans död fortsatte Sverige att vara en stormakt under förmyndarregeringen för hans dotter Kristina.

"Lejonet från Norden"
Gustav II Adolf fick smeknamnet "Lejonet från Norden" på grund av sin framgång som fältherre och sitt rykte som en av Europas främsta militärstrateger. Smeknamnet användes både av hans anhängare och motståndare, då hans offensiva taktik och oväntade segrar i trettioåriga kriget gjorde honom fruktad i hela Europa. Hans förmåga att leda sina trupper, kombinera snabb rörlighet med effektivt artilleri och genomföra djärva anfall gjorde att han betraktades som en av sin tids mest briljanta krigsherrar.

Gustav II Adolfs mynthistoria: 

Gustav II Adolfs regeringstid (1611–1632) präglades av stora ekonomiska utmaningar och omfattande förändringar i myntväsendet. Två viktiga faktorer påverkade myntpolitiken. För det första innebar Älvsborgs lösen (1613–1619) en enorm lösensumma som Sverige var tvunget att betala till Danmark, vilket finansierades genom bland annat kopparintäkter. För det andra ökade kopparproduktionen som ett sätt att finansiera Sveriges växande militära åtaganden, särskilt i trettioåriga kriget som började 1630.Under perioden 1611–1624, då Gustav II Adolf var i regeringen, präglades mynten enligt Karl IX:s modell. Silvermynten, som inkluderade riksdaler, mark och öre, präglades med kungens porträtt, först utan krona (före 1617) och senare med krona.

Silvermynt slogs främst i Stockholm, Kalmar, Göteborg och Norrköping. Guldmyntning var begränsad, men exempelvis präglades 16 mark i guld både 1615 och 1624. Från 1624 började kopparmynt dominera svensk myntning. Sveriges omfattande kopparbrytning, särskilt i Stora Kopparberg, gjorde landet till världens största kopparproducent, och Sverige stod för över 50 % av världens kopparproduktion. Samma år (1624) präglades de första kopparmynten i valörerna 2, 1 och ½ öre, samt fyrk. Dessa kopparmynt var avsedda att vara värdemynt, vilket innebar att de skulle motsvara metallens värde, men detta fungerade inte som planerat. För att lösa detta infördes en kopparmyntfot som en provisorisk lösning, men denna blev permanent.

Sverige hade en dubbel myntfot (silver & koppar) fram till 1766. Mynten exporterades ofta snarare än att cirkulera inom landet, eftersom metallvärdet ofta var högre än myntvärdet. Under denna period fanns tre parallella valutakurser: 1 riksdaler motsvarade 6½ mark i markmynt (silver), 12 mark i öresmynt (silver) och 15 mark i kopparmynt. Denna komplexa ekonomi ledde till att olika mynt sorterades efter metallvärde snarare än nominellt värde.En viktig utveckling under denna tid var förbättrad myntningsteknik.

Från 1624 till 1627 präglades klippingar (fyrkantiga mynt) för hand i Säter, Nyköping och Arboga. Från 1625 infördes valsverksprägling, en mer avancerad metod som förbättrade myntkvaliteten. Den tyske myntmästaren Marcus Kock, som arbetade vid flera myntverk, moderniserade den svenska myntningen och var en central figur inom svensk myntproduktion fram till sin död 1657.

Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!