svenska myntarkivet - erik xiv

1 daler (1561 - 1568)

Under Erik XIV:s regering präglades ett flertal 1-dalermynt i silver, där två huvudvarianter står ut, en tidig variant med inskriften "DEVS DAT CVI VVLT" (Gud ger åt den han vill, 1561–1563) och en senare variant med omvänd ordföljd, "CVI VVLT DEVS DAT" (Åt den han vill, ger Gud, 1563, 1565–1568). Mynten tillverkades i Stockholm, vägde omkring 29,25 gram, höll 87,5 % silverhalt, och producerades under ledning av myntmästarna Jost Höijer, Hans Höijer och den tillförordnade Caspar Richter under året 1562.

De tidiga varianterna från 1561–1563 graverades främst av Erik Olofsson, vars porträtt visar kungen med rund eller senare platt krona. Skillnaderna mellan gravyrerna är små men tydliga: Olofsson använde släta kronbågar och bitecken i form av stjärnor eller blad, medan hans efterträdare Mikael Hohenauer, verksam från 1562, introducerade pärlprydda bågar och rosor med stjälk, kännetecken som gör det möjligt att särskilja gravörernas arbeten.

Den senare varianten med omvänd inskrift präglades 1563 samt 1565–1568 och graverades uteslutande av Hohenauer. Flera av dessa årgångar, särskilt 1565 och 1566, är extremt sällsynta (RRRR-klassade), medan upplagan från 1568 förekommer i något fler exemplar.

1 daler utan årtal (1561)

I samband med Erik XIV:s kröning den 29 juni 1561 i Uppsala, lät kungen med stor sannolikhet prägla ett antal särskilt symboliska mynt i både enkel och dubbel vikt. Ett av dessa var 1-dalern utan årtal, vars motiv tydligt befäster övergången till ett arvkungadöme – en central princip som Gustav Vasa strävat efter att etablera. På åtsidan av myntet avbildas Erik XIV, stående med krona, rikssvärd och riksäpple, tydligt utformad som en självständig och kraftfull regent. Frånsidan visar hans far, Gustav Vasa, i motsvarande hållning, som ett slags hedersbetygelse och en visuell påminnelse om det dynastiska arvet.

Detta mynt fungerar alltså som en slags silverpräglad kröningsmedalj, och bör ses som ett politiskt kraftfullt uttryck i övergången från fader till son. Det är också viktigt att notera att Erik XIV var den första svenske kungen som ärvde tronen direkt från sin far, vilket gör detta motivval än mer betydelsefullt.

Stampkombinationen som använts till detta mynt är i sig unik: åtsidestampen återanvändes senare vid Erik XIV:s reguljära 1-dalermyntning, medan frånsidestampen är identisk med den som användes till Gustav Vasas daler från 1559. Denna medvetna återanvändning förstärker budskapet om kontinuitet och dynastiskt arv.

I dag är denna 1-daler klassad som RRRR. Endast ett exemplar är känt i privat ägo, vilket såldes vid Ahlström auktion 37 år 1988 för 135.000 SEK exklusive provision. Ett annat exemplar, det som syns på bilden nedan, är bevarat i Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 107325_KMK.

1 daler 1561

År 1561, i samband med Erik XIV:s trontillträde, präglades flera distinkta versioner av hans första 1-daler i silver. Det ursprungliga porträttet, graverat av Erik Olofsson, visar kungen med en rund krona, utformad i samma stil som Gustav Vasas tidigare framställningar. Detta mynt är särskilt betydelsefullt som det första dalermyntet med Erik XIV:s porträtt, och är idag RRR-klassat med endast tre kända exemplar. Det senaste såldes på MISAB 25 år 2017 i kvalitet 1/1+ för 15.000 SEK exklusive provision.

Senare under 1561 lät Erik tillverka en ny kungakrona, vars utseende – mer hoptryckt och platt i formen, tydligt avspeglas i Olofssons uppdaterade gravyr. Denna version kom att bli den vanligaste 1-dalern från 1561, och förekommer i ett större antal. Frånsidan, med Erik XIV:s riksvapen, graverades också av Olofsson, vilket bekräftas av bitecken i form av blad eller stjärnor. Ett exemplar av denna variant såldes senast vid MISAB 46 i kvalitet 1+ för 35.000 SEK exklusive provision. Ett mynt i kvalitet 1 värderas idag till omkring 20 000 SEK.

En tredje och mycket ovanlig variant från samma år har åtsidan graverad av Michael Hohenauer, medan frånsidan fortsatt är Olofssons verk. Hohenauers kungaporträtt kännetecknas bland annat av pärlprydda kronbågar, ett tydligt kännetecken, då Olofsson alltid använde släta bågar. Hohenauer använde också rosor med stjälk som bitecken, vilket ytterligare särskiljer hans arbete. Denna variant är idag unik och finns bevarad vid Uppsala universitets myntkabinett under föremålsnummer alvin-record:104455.

1 daler 1562

År 1562 präglades Erik XIV:s 1-daler i tre huvudsakliga varianter, vilka utmärker sig genom kombinationen av gravörer på åtsida och frånsida. Samtliga varianter är i dag mycket sällsynta och åtnjuter stort intresse på den internationella samlarmarknaden.

Den första varianten, där båda sidor är graverade av Erik Olofsson, är i dag unik i privat ägo. Det enda kända exemplaret såldes via Spink auktion 143 år 2000 i kvalitet 1+, dock med anmärkning "varit hängd". Den exakta slutsumman är inte känd, men myntet har därefter inte återkommit i handeln.

Den andra varianten, där åtsidan är graverad av Mikael Hohenauer och frånsidan av Olofsson, är även den unik i privat ägo. Det senast observerade exemplaret såldes via Ahlström auktion 27 år 1983 för okänd slutsumma. Denna stampkombination är särskilt intressant ur numismatisk synvinkel, då den tydligt illustrerar övergången mellan två olika gravörers stil och teknik.

Den tredje och mest förekommande varianten är den där båda sidor graverats av Hohenauer. Denna variant är R-klassad, med 11 kända exemplar. Det senast sålda myntet dök upp vid MISAB:s webbauktion 66 år 2025, och klubbades för 19.000 SEK exklusive provision. Exemplaret bar spår av förgyllning, hade varit infattat, och var delvis uppgraverat – men är trots det ett av de bättre kända. Ett av de allra finaste exemplaren av denna variant såldes tidigare på Heritage World Coin Auctions, Signature Sale 3029 år 2014, i kvalitet XF45 (1+/01) för 7.500 USD exklusive provision. Det är även detta exemplar som visas på bilden nedan.

1 daler 1563

År 1563 markerar en språklig och typografisk förändring i Erik XIV:s 1-daler, då inskriften på myntens åtsida bytte form från "DEVS DAT CVI VVLT" till "CVI VVLT DEVS DAT", båda med innebörden Gud ger åt den han vill. Denna förändring skedde under pågående produktion, vilket resulterade i att två distinkta varianter existerar för samma årtal.

Varianten med den äldre inskriften, "DEVS DAT CVI VVLT", är idag RR-klassad med 8 kända exemplar. Det senast sålda myntet dök upp vid MISAB 42 år 2023, där det klubbades för 30.000 SEK exklusive provision i kvalitet 1/1+, med kommentaren ”varit hängd, men mycket skickligt renoverad”.

Den nya varianten från samma år, med inskriften "CVI VVLT DEVS DAT", är lika sällsynt, även den med 8 kända exemplar. Det senaste kända exemplaret såldes vid Schulman auktion 382 år 2024, i kvalitet 1/1+, med noteringen ”har varit hängd”. Slutsumman landade på 2.200 euro. Det är detta exemplar som visas på bilden nedan.

1 daler 1565

År 1565 präglades en mycket begränsad upplaga av Erik XIV:s 1-daler, med en uppskattad totalproduktion om endast 3.888 exemplar. Detta gör årgången till en av de mest eftertraktade inom Erik XIV:s dalermyntning, inte bara på grund av sin låga upplaga, utan också för sin extrema sällsynthet idag.

Trots att myntet präglades officiellt är det endast två exemplar som hittills har dokumenterats i privat ägo. Det senast kända exemplaret såldes vid MISAB 35 år 2020, där det klubbades för 140.000 SEK exklusive provision i kvalitet 1/1+. Det är också detta exemplar som visas på bilden nedan.

1 daler 1566

Dalern från 1566 betraktas än idag som en av de absolut svåraste årgångarna inom Erik XIV:s myntning. Det finns endast ett dokumenterat exemplar i privat ägo, vilket gör den till en unik möjlighet på samlarmarknaden. Myntet saknades till och med i Kungliga Myntkabinettets samling ända fram till år 1935, vilket ytterligare understryker dess extrema sällsynthet.

Det enda kända exemplaret i privat ägo såldes vid MISAB 35 år 2020, i kvalitet 1/1+, och klubbades för hela 325.000 SEK exklusive provision. Detta gör 1566 års daler till en av de högst värderade Erik XIV-mynten någonsin sålda på svensk mark.

Tillsammans med den lika sällsynta 1565 års daler, där endast två exemplar är kända i privat hand, framstår 1566 som den minsta gemensamma nämnaren för även de mest avancerade samlingar.

1 daler 1567

Erik XIV:s 1-daler präglad år 1567 är visserligen mer frekvent än de extremt sällsynta årgångarna 1565 och 1566, men är fortfarande R-klassad, med endast 12 kända exemplar i privat ägo. Året 1567 förekommer dessutom i två kända varianter: dels med rent årtal 1567, och dels med den ovanliga kombinationen 1567 över 66, där årtalet delvis slagits ovanpå ett tidigare präglat 1566.

Ett av de bättre exemplaren med rent årtal 1567 såldes vid MISAB 27 år 2018 i kvalitet 1+/01, och klubbades för 76.000 SEK exklusive provision. Ett mycket välbevarat exemplar av varianten 1567/66 såldes på MISAB 35 år 2020 i kvalitet 1+ för 35.000 SEK exklusive provision.

Det senast sålda kända exemplaret av denna upplaga klubbades vid Stack’s L.E. Bruun-auction Part II år 2025, i graderingen VF30 (svensk motsvarighet 1/1+), för 1.650 euro exklusive provision.