svenska myntarkivet - erik xiv

3 mark 1562

När Erik XIV besteg tronen präglades mynt i betydligt större omfattning än under fadern Gustav Vasa, dels för att finansiera hovets prakt och kröningens kostnader, men snart också för att förse landet med medel inför det stundande Nordiska sjuårskriget (1563–1570). En av de mest symboliskt laddade utgåvorna från denna tid är 3-marken från 1562, ett så kallat krigsmynt med sänkt silverhalt på 37,5%, präglat för att spara på värdefulla resurser. Myntet väger cirka 31 gram och mäter omkring 42 mm i diameter.

Till skillnad från tidigare dalerprägel bär detta mynt inget kungaporträtt. Istället syns på åtsidan en landskapsvy med murar, torn och en spira som sänker sig från skyn. Motivets tolkning har länge varit omdiskuterad: vissa menar att det föreställer Älvsborg, dåtidens enda svenska hamn mot väster, medan andra identifierar Stockholm, med slottet Tre Kronor i bakgrunden vid Mälarens strand. Den nedstigande spiran tolkas som ett gudomligt tecken, en tolkning som förstärks av omskriften "DEUS DAT CUI VULT", Gud ger åt den Han vill. På frånsidan återges kungens stora riksvapen tillsammans med titeln "ERICUS XIIII D.G. REX".

Två huvudvarianter är kända: en med fullständigt årtal "1562", som räknas som relativt vanlig, och en med enbart förkortningen "62", vilken är RRRR-klassad och tillhör Erik XIV:s mest sällsynta silvermynt. Exemplaret med helt årtal som visas på bilden nedan förvaras på Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 107389_KMK, och såldes senast via MISAB 43 år 2023 i kvalitet 1+/01 för 110.000 SEK exklusive provision. Generellt värderas denna variant till omkring 25.000 SEK i kvalitet 1 och 65.000 SEK i 1+.

Den ovanligare varianten med endast ”62” i årtalet är idag unik i privat ägo. Det enda kända exemplaret klubbades vid MISAB 9 år 2013 i kvalitet 1+/01 för 76.000 SEK exklusive provision.