Swemynt
svenska myntarkivet - erik xiv

4 öre (1562 - 1568)

Under Erik XIV:s regeringstid präglades 4 öre klippingar i Stockholm under åren 1562–1564 samt 1567–1568, och samtliga tillverkades vid myntverket på Gråmunkeholmen. Dessa fyrkantiga silvermynt vägde omkring 6 gram och hade inledningsvis en finhalt på 48,4%, som successivt sänktes till 37,5% i slutet av september 1562 och vidare till 34,4% i maj 1563, vilket reglerades genom dåtidens myntordningar.
De olika utgåvorna återspeglar myntväsendets utveckling i en tid av ekonomiska och politiska omställningar. Punkten i sveaskölden på frånsidan fungerade som ett hemligt kontrollmärke för att särskilja mynt med den lägre silverhalten som gällde mellan september 1562 och maj 1563. Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer låg bakom myntens utformning, där detaljer som släta eller punktade kronringar samt antalet hål i sveakronorna (två för Olofsson, fyra för Hohenauer) används för att identifiera respektive gravör.
4 öre 1562 4 öre 1563 4 öre 1564

4 öre 1562

Präglingen av 4 öre klippingar inleddes under 1562, och samtliga exemplar från detta år präglades med punkt i sveaskölden, vilket markerar den sänkta silverhalten på 37,5% enligt myntordningen från den 29 september 1562. Varianten kännetecknas av avsaknad av kors över valören. Endast fem exemplar är idag kända i privat ägo, vilket gör denna typ RRR-klassad. Det senaste dokumenterade auktionsresultatet är från MISAB 41 år 2022, där ett exemplar i kvalitet 1/1+)(1+ klubbades för 18.500 SEK exklusive provision

4 öre 1563

Även 1563 års upplaga av 4 öre klippingar är idag mycket sällsynt på marknaden. Endast sex exemplar är dokumenterade i privat ägo, vilket gör denna typ RR-klassad. Denna variant präglades med kors över valören och utan punkt i sveaskölden, vilket tyder på att den tillverkades vid Gråmunkeholmens myntverk innan den nya myntordningen trädde i kraft den 1 maj 1563. Det innebär att myntet präglades med en silverhalt på 37,5%, i enlighet med myntordningen från den 29 september 1562. Det senaste kända försäljningsexemplaret såldes via Holmasto 165 år 2023 i kvalitet 1/1+ för 1.970 euro exklusive provision.

4 öre 1564

1564 års upplaga av 4 öre klippingar förekommer i två tydligt skilda varianter. Den vanligare typen är sällsynt med 16 kända exemplar, medan den andra är mycket ovanlig med endast 6 dokumenterade exemplar. Båda har präglats vid Gråmunkeholmens myntverk, vilket på den vanligare typen bekräftas av ett kors ovanför valören, ett kännetecken för denna anläggning. Den sällsynta varianten saknar detta kors, vilket gör den särskilt intressant då det ännu är oklart varför vissa mynt 1564 präglades utan detta tecken.
Den svårare varianten såldes senast via Myntkompaniet 22 år 2022 i kvalitet 1/1+ för 1.080 euro exklusive provision. Den mer förekommande varianten värderas idag till omkring 9.000 SEK i kvalitet 1 och cirka 15.000 SEK i kvalitet 1+.

4 öre 1567 - 1568

Präglingen av 4 öre 1567 och 1568 är bland de mest gåtfulla i Erik XIV:s mynthistoria. Av 1567 finns i dagsläget endast ett känt exemplar, men trots dess registrering saknas tydlig information om fyndomständigheter, proveniens eller plats i samlingar, vilket gör detta årtal särskilt svårgripbart ur numismatisk synvinkel.
När det gäller 1568 års 4 öre-klippingar är bilden något klarare. I en artikel från 1990 (SNF Tidskrift 1/1990) dokumenterade Hans Menzinsky ett tidigare okänt exemplar i Göteborgs historiska museum, vars vikt är 5,14 gram och mått cirka 17,5–18 mm. Myntet är präglat enligt 1565 års myntordning med silverhalt 34,4% (5½ lod), vilket gällde för perioden 1565 till och med september 1568. Myntets stil, utformning och datering bekräftar att även denna lägsta valör fortsatt präglades under Erik XIV:s sista regeringsår, en tidigare obesvarad fråga i den numismatiska litteraturen.
Enligt räkenskaper från 1568 slogs klippingar för kungens räkning till ett värde av 15.896 marker per månad, en kraftig nedgång jämfört med 51.783 marker per månad året innan. Detta visar att präglingsverksamheten i praktiken var på väg att upphöra, vilket också speglar den tilltagande instabiliteten i rikets ledning. Ändå vet vi nu med säkerhet att 4 öre-klippingar präglades 1568, om än i mycket begränsat antal.
Utöver Göteborgsmyntet är ytterligare ett exemplar bevarat på Eremitaget i Sankt Petersburg, vilket innebär att endast två kända exemplar existerar i dag.