Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen. Läs vår [integritetspolicy] för mer information. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, klicka på "Godkänn".
Valspråk: "Gud Mitt Hopp"
Fredrik I (1676–1751), född i Hessen, blev kung av Sverige genom sitt äktenskap med drottning Ulrika Eleonora, syster till den avlidne Karl XII. Efter Ulrikas abdikation 1720 kröntes Fredrik till kung, vilket markerade början på frihetstiden – en era då Sveriges riksdag hade större makt än monarken. Under denna period var Fredrik främst en ceremoniell kung, utan stort politiskt inflytande, då de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) styrde genom parlamentariska beslut.
Fredriks regeringstid präglades av svårigheter för Sverige, som fortfarande var försvagat efter det Stora nordiska kriget (1700–1721). Landet förlorade flera viktiga besittningar, inklusive Estland, Livland och delar av Finland till Ryssland, vilket ytterligare underminerade Sveriges ställning som stormakt.
Fredrik var mer intresserad av hovliv, jakt och personliga nöjen än av aktivt politiskt ledarskap. Han förblev dock en populär figur inom adeln och vid hovet, där hans charm och diplomatiska sätt uppskattades. Trots sin långa regeringstid lämnade han inget arv efter sig, då han dog barnlös år 1751, och efterträddes av Adolf Fredrik.