svenska myntarkivet - gustav ii adolf

Arbogaören (1627 - 1628)

Under åren 1627 och 1628 präglades rundmynt i koppar i Arboga, en av de första orterna i Sverige som tog steget från traditionell hammarprägling till modern valsverksprägling. Den nya tekniken, där koppartenar pressades mellan två motroterande valsar med ingraverade stampar, möjliggjorde effektivare, jämnare och snabbare produktion, en viktig teknisk milstolpe i det svenska myntväsendets utveckling under Gustav II Adolfs regeringstid.

Valörerna som präglades i Arboga var 1 öre, 1/2 öre och fyrk (1/4 öre). Åtsidan bar kung Gustav II Adolfs namn, titel och riksvapen, medan frånsidan pryddes av Arbogas stadsvapen, en örn, vilket gör dessa mynt unika bland samtida kopparpräglingar.

Runt myntets baksida löper omskriften:

"Moneta nova cuprea civit Arbogensis" – "Nytt kopparmynt från staden Arboga" – som tydligt markerar ursprunget.

År 1627 påbörjades rundprägling i tre svenska städer: Arboga, Säter och Nyköping. Totalt tillverkades omkring 100 miljoner rundmynt detta år, en massiv produktion som skulle stärka kronans finanser genom utnyttjandet av kopparn, Sveriges viktigaste naturresurs.

Myntmästaren i Arboga hette Caspar Hedwiger, och det är hans myntmästarmärke som återfinns längst ned i omskriften på frånsidan, under örnen. Initialt bedrevs verksamheten av det mäktiga Kopparkompaniet (Svenska Handelskompaniet), men redan 1628 tog staten över myntverket och lät lägga ner det samma år, vilket gör Arbogamyntningen kortlivad men historiskt mycket betydelsefull.

Under den korta perioden hann dock ytterligare två myntmästare lämna spår efter sig i Arboga. Först Claes Hindrichsson Roose, som använde initialerna "CH" som präglingsmärke, och därefter den inflytelserika Marcus Kock, en erfaren tysk myntmästare som snabbt skulle komma att spela en avgörande roll för utvecklingen av det svenska kopparmyntväsendet. Hans märkning i Arboga var en sköld med en pil mellan två stjärnor, ett märke som återkommer även i andra myntorter där han verkade.

Eftersom myntningen i Arboga endast varade i två år och skedde i relativt begränsad upplaga, är dessa rundpräglade kopparmynt idag mycket sällsynta och eftertraktade av samlare. De representerar ett unikt möte mellan lokal stadshistoria, rikspolitik och teknisk innovation, där varje exemplar berättar om Sveriges strävan att bygga ett starkt monetärt system – med koppar som grundval.

1 ÖRE (1627 - 1628)

Den största valören som präglades i Arboga var 1 öre. Denna valör finns i två reguljära årtal, 1627 och 1628, samt i ett mycket sällsynt exemplar från 1627 som troligen var ett provmynt. Storleken varierade främst mellan 40 och 41 mm i diameter, men en särskild variant från 1627 präglades med hela 44 mm i diameter. Vikten fastställdes till cirka 28 gram.

Dessa 1-ören förekommer med olika stavningsvarianter i omskriften, vilket gör dem svåra att dokumentera i sin helhet. Swemynt visar främst de vanligast förekommande typerna, så om just ditt exemplar inte finns med, då har du ett mynt som sticker ut lite extra.

1 ÖRE 1627 provmynt

Det troliga provmyntet från 1627 sticker verkligen ut bland Arbogaörena – särskilt på åtsidan, där man valt att prägla sveakronor i stället för den vanliga riksskölden. Detta gör myntet unikt i sitt slag. Exemplaret är det enda som är känt i privat ägo och förvaras idag i Avesta Myntmuseum. Med en diameter på endast 35 mm är det dessutom mindre än övriga 1-ören, och årtalet är ovanligt nog placerat direkt i åtsidans fält.

Utöver detta exemplar finns ytterligare två hos Kungliga Myntkabinettet (KMK): ett färdigpräglat mynt med föremålsnummer 109763_KMK samt ett ännu inte urstansat ämne, som fortfarande sitter kvar i tenens metallband, med nummer 109764_KMK.

Bild: Gustavianum

1 ÖRE 1627

För 1 öre 1627 finns det i huvudsak två tydliga varianter att särskilja: en större med 44 mm i diameter och en vanligare variant med cirka 41 mm. Intresset för den större typen har bekräftats genom en försäljning vid MISAB 13 år 2015, där ett exemplar i god kvalitet klubbades för 6.300 kr + 18,75 % provision.

Värderingar (cirka):

1 öre 1627 – 44 mm

– Kvalitet 1?: ca 3.500 kr

– Kvalitet 1: ca 7.500 kr

–Kvalitet 1+: ca 20.000 kr

1 öre 1627 – 41 mm

– Kvalitet 1?: ca 1.500 kr

– Kvalitet 1: ca 3.250 kr

– Kvalitet 1+: ca 7.500 kr 

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Schulman b.v

1 ÖRE 1628

Det sista året som 1-ören präglades i Arboga var 1628, och dessa finns främst i två vanligt förekommande varianter. Den ena visar en grip med huvudet vänt åt höger, medan den andra – en något senare typ – har gripens huvud vänt åt vänster.

Bakgrunden till denna förändring är att Claes Hindrichsson Roose ersattes av Marcus Kock som myntmästare. Kock kom därefter att spela en avgörande roll inom svensk myntprägling under flera årtionden framåt.

Värderingar

Tidig variant (huvud åt höger)
– Kvalitet 1?: ca 1.250 kr
– Kvalitet 1: ca 3.250 kr
– Kvalitet 1+: ca 7.500 kr

Sen variant (huvud åt vänster, Marcus Kocks stamp)
– Kvalitet 1?: ca 3.250 kr
– Kvalitet 1: ca 6.250 kr
– Kvalitet 1+: ca 20.000 kr

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Antykwariat Numizmatyczny

½ ÖRE (1627 - 1628)

De 1/2-öringar som präglades i Arboga vägde cirka 14 gram och hade en diameter på ungefär 35 mm.

½ ÖRE 1627

Den vanligast förekommande 1/2-öringen från Arboga kan enkelt kännas igen på åtsidan, där man ser karakteristiska bandslingor som utgår från den ovala skölden.

Värderingen för denna variant ligger i dagsläget på:
– ca 2.500 kr i kvalitet 1?
– ca 4.000 kr i kvalitet 1
– ca 10.000 kr i kvalitet 1+

Men det finns även en mycket sällsynt variant från 1627, där åtsidan helt saknar bandslingor. Denna typ är idag RRRR-klassad, med endast tre kända exemplar.

Det exemplar som visas på bilden nedan är lätt att känna igen tack vare sin unika inristning. Det såldes via Künker auktion 219 (Hagander 4) år 2012, då i kvalitet 1/1+, och klubbades för 1.600 euro exklusive provision.

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Künker

½ ÖRE 1628

I samband med myntmästarbytet från Claes Hindrichsson Roose till Marcus Kock år 1628, graverades nya stampar för Arbogaörena. En tydlig förändring var att gripens huvud vändes åt motsatt håll på åtsidan, ett kännetecken för denna nya upplaga.

Denna variant från 1628 är mycket sällsynt och är idag klassad som RR, med endast sex kända exemplar.

Det senast kända exemplaret som förekom på myntauktion såldes via MISAB 13 år 2015, där ett mynt i kvalitet 1 klubbades för 38.000 kr, exklusive provision.

Bild: Myntauktioner i Sverige AB

fyrk 1627

Den fyrk (1/4 öre) som präglades i Arboga år 1627 är ett vanligt förekommande typmynt.

Myntet väger cirka 7 gram och har en diameter på omkring 23 mm.

Värdering (cirka)

– Kvalitet 1?: ca 400 kr
– Kvalitet 1: ca 750 kr
– Kvalitet 1+: ca 2.500 kr