svenska myntarkivet - gustav ii adolf

Arbogaören (1627 - 1628)

Under åren 1627 och 1628 präglades rundmynt i koppar i Arboga, en av de orter som tidigt kom att spela en viktig roll i Sveriges omfattande kopparmyntning under Gustav II Adolfs regering. Myntningen skedde med den nya valsverkstekniken, där koppartenar pressades genom två motroterande valsar med ingraverade stampar, vilket möjliggjorde effektiv och jämn produktion. Det var en tydlig teknisk utveckling från tidigare hammarpräglade klippingar.

De mynt som präglades i Arboga omfattade valörerna 1 öre, 1/2 öre och fyrk (1/4 öre). På åtsidan återfinns riksvapnet och kung Gustav II Adolfs namn och titel, medan frånsidan pryds av Arbogas stadsvapen, en örn, vilket gör dessa mynt unika bland samtida kopparpräglingar. Omskriften “Moneta nova cuprea civit Arbogensis” markerar tydligt myntens ursprung.

Inledningsvis leddes verksamheten av Claes Hindrichsson Roose, som använde sig av märket "CH", men han efterträddes mot slutet av 1628 av Marcus Kock, en erfaren myntmästare från kontinenten som snabbt moderniserade myntväsendet i Sverige. Kocks präglingsmärke i Arboga var en sköld med en pil mellan två stjärnor.

Präglingen i Arboga var kortvarig men betydelsefull. Den skedde i en tid då Sverige behövde stabilisera sin ekonomi genom kopparn, landets främsta tillgång, och Arboga fick en roll i denna strategiska satsning. Då myntningen endast pågick i två år och i begränsad upplaga är de rundpräglade kopparmynten från Arboga idag mycket sällsynta och eftertraktade av samlare.

1 ÖRE (1627 - 1628)

Den största valören som präglades i Arboga var 1 öre. Denna valör finns i två reguljära årtal, 1627 och 1628, samt i ett mycket sällsynt exemplar från 1627 som troligen var ett provmynt. Storleken varierade främst mellan 40 och 41 mm i diameter, men en särskild variant från 1627 präglades med hela 44 mm i diameter. Vikten fastställdes till cirka 28 gram.

Dessa 1-ören förekommer med olika stavningsvarianter i omskriften, vilket gör dem svåra att dokumentera i sin helhet. Swemynt visar främst de vanligast förekommande typerna, så om just ditt exemplar inte finns med, då har du ett mynt som sticker ut lite extra.

1 ÖRE 1627 provmynt

Det troliga provmyntet från 1627 sticker verkligen ut bland Arbogaörena – särskilt på åtsidan, där man valt att prägla sveakronor i stället för den vanliga riksskölden. Detta gör myntet unikt i sitt slag. Exemplaret är det enda som är känt i privat ägo och förvaras idag i Avesta Myntmuseum. Med en diameter på endast 35 mm är det dessutom mindre än övriga 1-ören, och årtalet är ovanligt nog placerat direkt i åtsidans fält.

Utöver detta exemplar finns ytterligare två hos Kungliga Myntkabinettet (KMK): ett färdigpräglat mynt med föremålsnummer 109763_KMK samt ett ännu inte urstansat ämne, som fortfarande sitter kvar i tenens metallband, med nummer 109764_KMK.

Bild: Gustavianum

1 ÖRE 1627

För 1 öre 1627 finns det i huvudsak två tydliga varianter att särskilja: en större med 44 mm i diameter och en vanligare variant med cirka 41 mm. Intresset för den större typen har bekräftats genom en försäljning vid MISAB 13 år 2015, där ett exemplar i god kvalitet klubbades för 6.300 kr + 18,75 % provision.

Värderingar (cirka):

1 öre 1627 – 44 mm

– Kvalitet 1?: ca 3.500 kr

– Kvalitet 1: ca 7.500 kr

–Kvalitet 1+: ca 20.000 kr

1 öre 1627 – 41 mm

– Kvalitet 1?: ca 1.500 kr

– Kvalitet 1: ca 3.250 kr

– Kvalitet 1+: ca 7.500 kr 

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Schulman b.v

1 ÖRE 1628

Det sista året som 1-ören präglades i Arboga var 1628, och dessa finns främst i två vanligt förekommande varianter. Den ena visar en grip med huvudet vänt åt höger, medan den andra – en något senare typ – har gripens huvud vänt åt vänster.

Bakgrunden till denna förändring är att Claes Hindrichsson Roose ersattes av Marcus Kock som myntmästare. Kock kom därefter att spela en avgörande roll inom svensk myntprägling under flera årtionden framåt.

Värderingar

Tidig variant (huvud åt höger)
– Kvalitet 1?: ca 1.250 kr
– Kvalitet 1: ca 3.250 kr
– Kvalitet 1+: ca 7.500 kr

Sen variant (huvud åt vänster, Marcus Kocks stamp)
– Kvalitet 1?: ca 3.250 kr
– Kvalitet 1: ca 6.250 kr
– Kvalitet 1+: ca 20.000 kr

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Antykwariat Numizmatyczny

½ ÖRE (1627 - 1628)

De 1/2-öringar som präglades i Arboga vägde cirka 14 gram och hade en diameter på ungefär 35 mm.

½ ÖRE 1627

Den vanligast förekommande 1/2-öringen från Arboga kan enkelt kännas igen på åtsidan, där man ser karakteristiska bandslingor som utgår från den ovala skölden.

Värderingen för denna variant ligger i dagsläget på:
– ca 2.500 kr i kvalitet 1?
– ca 4.000 kr i kvalitet 1
– ca 10.000 kr i kvalitet 1+

Men det finns även en mycket sällsynt variant från 1627, där åtsidan helt saknar bandslingor. Denna typ är idag RRRR-klassad, med endast tre kända exemplar.

Det exemplar som visas på bilden nedan är lätt att känna igen tack vare sin unika inristning. Det såldes via Künker auktion 219 (Hagander 4) år 2012, då i kvalitet 1/1+, och klubbades för 1.600 euro exklusive provision.

Bild: Myntauktioner i Sverige AB / Künker

½ ÖRE 1628

I samband med myntmästarbytet från Claes Hindrichsson Roose till Marcus Kock år 1628, graverades nya stampar för Arbogaörena. En tydlig förändring var att gripens huvud vändes åt motsatt håll på åtsidan, ett kännetecken för denna nya upplaga.

Denna variant från 1628 är mycket sällsynt och är idag klassad som RR, med endast sex kända exemplar.

Det senast kända exemplaret som förekom på myntauktion såldes via MISAB 13 år 2015, där ett mynt i kvalitet 1 klubbades för 38.000 kr, exklusive provision.

Bild: Myntauktioner i Sverige AB

fyrk 1627

Den fyrk (1/4 öre) som präglades i Arboga år 1627 är ett vanligt förekommande typmynt.

Myntet väger cirka 7 gram och har en diameter på omkring 23 mm.

Värdering (cirka)

– Kvalitet 1?: ca 400 kr
– Kvalitet 1: ca 750 kr
– Kvalitet 1+: ca 2.500 kr