Gustav III (1746–1792) är känd för att ha stärkt kungamakten genom statskuppen 1772, som begränsade riksdagens makt och införde en mer absolut monarki. Under hans regeringstid genomfördes flera reformer, bland annat myntrealisationen 1776 som stabiliserade ekonomin. Gustav III var även en stor kulturfrämjare och grundade bland annat Svenska Akademien. Hans regeringstid präglades av ett dyrt krig mot Ryssland (1788–1790), vilket försvagade ekonomin. Han mördades 1792 vid en maskeradbal, vilket markerade slutet på hans reformerande och kulturellt rika styre.
Gustav iii:s mynthistoria:
Myntrealisationen 1776 var en betydande reform av det svenska myntväsendet under Gustav III:s regering. Den innebar att riksdalern, indelad i 48 skillingar (1 skilling = 12 runstycken), blev det enda giltiga myntet i riket. Samtidigt avskaffades kopparmyntfoten, och den gamla myntindelningen i mark, öre och penningar, som hade sina rötter i medeltiden försvann. Reformen syftade till att stabilisera den svenska ekonomin och förenkla mynträkningen.
En viktig del av myntrealisationen var att sedlar, som tidigare hade getts ut, kunde lösas in mot riksdalrar till kursen 7½ mark kopparmynt = 1 riksdaler, vilket motsvarade 18 daler kopparmynt eller 6 daler silvermynt. Efter reformen hade de nya sedlarna samma värde som riksdaler i silver. Reformen ledde till en kraftig ökning av myntproduktionen, särskilt av riksdalrar. År 1776 präglades 1 460 756 riksdalrar, vilket gör det till det största utgivningsåret under Gustav III regering. Dessa riksdalrar är fortfarande vanliga på samlarmarknaden.
Kopparmyntningen minskade däremot kraftigt, och efter 1778 präglades inga nya kopparmynt. De kopparmynt som redan fanns i omlopp, till exempel 4 öre silvermynt som motsvarade 1 skilling, fortsatte att användas.
Under åren 1777–1779 präglades några få kopparmynt med årsangivelserna 1777 för 2 öre silvermynt, 1778 för 1 öre silvermynt, och 1778 för 1 öre kopparmynt. Dessa mynt hade dock inte valören angiven i skilling och det dröjde till början av 1800-talet innan egentliga skillingmynt började präglas.
Under Gustav III:s regering präglades även plåtmynt, trots att dessa officiellt hade avskaffats före reformen. Man använde gamla stämplar från föregående regering för att tillverka plåtmynt fram till 1809, och dessa exporterades som koppartackor.
Guldmyntningen fortsatte under hela Gustav III:s regering, främst i form av 1-dukater, och många av dessa mynt bär ursprungsbeteckningen "Ädelfors" för att visa att guldet kom från Småland. Riksdalermyntningen fortsatte fram till 1777 med beteckningen i daler silvermynt, och från 1779 angavs värdet endast i riksdaler. Präglade valörer inkluderade 1, 2/3, 1/3, 1/6, 1/12 och 1/24 riksdaler, där de lägre valörerna ofta hade kungens krönta monogram istället för hans porträtt.
En kuriositet från denna tid är Gustav III:s prägling av ryska mynt. Dessa mynt, både oidentifierade ryska guldimperialer och kopparmynt som femkopekar, präglades i Stockholm och Avesta för att användas av svenska trupper i ryska områden under kriget. Skillnaden jämfört med ryska förebilder var en svensk krona istället för den ryska kejsarkronan.
Trots myntrealisationens initiala framgång och stabilitet drabbades den svenska ekonomin snart av problem. Under det kostsamma kriget mot Ryssland (1788–1790) började Sverige trycka sedlar igen för att finansiera krigsutgifterna, vilket ledde till att sedlarna från Riksgäldskontoret fick lägre värde än de präglade mynten.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
