svenska myntarkivet - gustav iii

svenska kopek-kopior

Inför Rysk-svenska kriget 1788–1790 förberedde sig Gustav III noggrant på flera områden. Som en del av planeringen inför ett svenskt fälttåg på ryskt territorium lät han prägla mynt efter ryska förebilder. Syftet var att de skulle kunna användas för betalningar till lokalbefolkningen för bland annat transporter, proviant och andra tjänster, utan att väcka misstanke.

Enligt samtida uppgifter präglades även 10-rubelmynt, så kallade guldimperialer, vid myntverket i Stockholm. Något säkert identifierat exemplar har dock aldrig påträffats. Antingen har inga bevarats till våra dagar, eller också är de så väl utförda att de inte går att skilja från sina ryska original.

Betydligt bättre dokumenterade är de 5 kopek i koppar som präglades vid Avesta år 1788. De utfördes som mycket noggranna kopior av Katarina IIs femkopekmynt och överensstämmer väl med originalen beträffande diameter, vikt och kopparhalt. För att göra mynten svårare att identifiera som svenska präglingar användes flera olika årtal. Idag är exemplar kända med årtalen 1764, 1778 samt två olika varianter av 1787.

Trots den höga precisionen finns flera detaljer som avslöjar den svenska tillverkningen. Den tydligaste är kronan, som är av svensk typ med fem kronbågar, till skillnad från den ryska kejserliga kronan. Även årtalssiffrorna skiljer sig åt. På de svenska präglingarna liknar siffran 1 ett versalt I, medan 7 har en rak tvärslå, till skillnad från de ryska originalens böjda avslutning.

Att de svenska femkopekmynten verkligen kom till användning under kriget styrks av samtida ryska källor. Ett ryskt geheimråd antecknade att falska femkopeksmynt hade påträffats efter att svenskar använt dem som betalning för bland annat artilleritransporter inom Ryssland. Mynten fyllde därmed sitt avsedda syfte som ett praktiskt betalningsmedel under den svenska fälttågsplaneringen.

Den svenska kopieringen av utländska mynt hade dessutom en historisk föregångare. Under Trettioåriga kriget präglades år 1632 kopparmynt med valören 1 kreuzer i Säter för användning inom de av Sverige ockuperade områdena i Tyskland. Dessa bar dock Gustav II Adolfs namn och var inte direkta kopior av existerande utländska mynt, varför försöket fick begränsad framgång.

De svenska femkopekmynten från Avesta hör idag till de mest fascinerande inslagen i svensk mynthistoria. De förenar militärhistoria, numismatik och underrättelseverksamhet på ett unikt sätt och visar hur mynt kunde användas som ett strategiskt verktyg i krigstid. Ett begränsat antal exemplar har bevarats och de tillhör idag de mest eftertraktade svenska kopparmynten bland samlare.

Tekniska data: Diameter 43 mm, vikt cirka 43–53 gram.

Nedan visas ett ryskt originalmynt och den svenska kopian sida vid sida. De röda markeringarna visar de viktigaste kännetecknen som skiljer den svenska präglingen från dess ryska förebild.