Gustav III hade en stark vision om att stärka Sveriges ekonomi och dess ställning i Östersjöområdet. En viktig del av denna strategi var att prägla kopior av ryska kopek-mynt. Genom att skapa legitimitet för den ryska valutan ville han underlätta handel och säkerställa ekonomisk kontroll..
I en tid av spänningar mellan Sverige och Ryssland användes dessa kopior också för att utmana den ryska dominansen och visa upp Sveriges politiska styrka.
Kopiorna syftade dessutom till att öka handeln genom att göra det lättare för svenska affärer att interagera med ryska marknader. Kontroll över valutan i gränsområdena var avgörande för att finansiera militära ambitioner och stödja operationer.
Samtidigt fungerade präglingen av ryska mynt som en symbol för Sveriges kulturella identitet gentemot Ryssland, som varit en historisk rival. Dessa kopior kännetecknades av den svenska kungliga kronan, vilket gjorde dem distinkta från de ryska originalen.
Kopek-mynten präglades i okända upplagor i Avesta under åren 1764, 1778 och 1787 för att användas i krigföringen mot Ryssland 1788–1790.
"Nedan ser ni det ryska myntet och den svenska kopian sida vid sida, de röda ringarna visar de olikheter man kan se mellan originalet och kopian."
Ø 43 mm, ca 43–53 g
Kvalitet | Värde (SEK) |
---|---|
1 (F) | 100 000 |
1+ (VF) | 200 000 |
01 (XF) | 300 000 |
MISAB 37
2021
Slutpris: 74.000 SEK
Kvalitet: 1?/1
Kvalitet | Värde (SEK) |
---|---|
1 (F) | 50 000 |
1+ (VF) | 230 000 |
MISAB 46
2025
Slutpris: ca 42.750 SEK
Kvalitet: 1?/1
Kvalitet | Värde (SEK) |
---|---|
1 (F) | 25 000 |
1+ (VF) | 55 000 |
01 (XF) | 125 000 |
MISAB 45 / 42
2024 / 2023
Slutpris: - SEK / 29.000 SEK
Kvalitet: 1/1+)(1 / 1/1+