svenska myntarkivet - gustav vasa

guldgyllen 1528

När adelsmannen Gustav Eriksson av Vasaätten valdes till kung i Strängnäs sommaren 1523, var det sannolikt få – särskilt de sändebud från Lübeck som stött honom till makten – som kunde ana vilken avgörande roll hans regim skulle få. Han sprängde inte bara Kalmarunionens sista band, utan visade sig också vara en organisatör, härskare och ekonom av Guds nåde. Ekonomin tog tid att få ordning på, men med tiden lyckades Gustav Vasa inte bara göra Sverige solvent, utan även sig själv till en av Europas rikaste monarker. Vägen dit var dock lång och mödosam, särskilt under 1520-talets osäkra inledning, då han tvingades bygga upp en flotta och anlita legoknektar från kontinenten.

Enligt landslagen från 1350 skulle varje ny kung rida den så kallade eriksgatan, en resa genom riket för att bli hyllad. Gustav fullföljde detta i viss mån, men snart aktualiserades frågan om en kröning – en nödvändig ceremoni enligt tidens sed, men också en mycket kostsam. Gustav sköt därför på den. Först vid den berömda riksdagen i Västerås 1527, där han lyckades genomdriva en kraftig indragning av kyrklig egendom, fick han tillgång till de resurser som krävdes. Det var reformationens första steg, som inte bara innebar att kloster och jordegendomar drogs in, utan även att kyrkliga skatter i guld och silver beslagtogs. Gustav menade att varje kyrka klarade sig med en kalk och en patén för nattvarden – resten var överflöd.

Nu kunde arbetet med nya regalier inledas. De tidigare regalierna hade förts till Danmark av unionskungen och smälts ner. Det guld som användes till den nya kungakronan och övriga regalia hämtades ur de kyrkliga dyrbarheter som beslagtagits. Guldsmederna fick endast 8 mark i betalning, vilket visar att Gustav själv tillhandahöll både guld och ädelstenar.

Kröningen ägde rum i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528. Vid den här tiden var det brukligt att fursten visade sin frikostighet – liberalitas – genom att kasta ut guld- och silvermynt till folket. Någon samtida skildring finns inte, men i en senare redogörelse från Peder Svarts krönika berättas det att man under ceremonin ”utkastade guld, daler och penningar”.

Detta leder oss till Gustav Vasas, guldgyllen 1528

Det unika guldgyllenet, som väger 25,91 gram, förvaras idag i Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 106592_KMK, och är utan tvekan ett av Sveriges mest betydelsefulla historiska mynt. På åtsidan (framsidan) ser vi kungen stående i helfigur, iförd rustning och mantel, med de kungliga regalierna: krona, svärd och riksäpple. Mellan fötterna syns Vasaättens vapensköld, vasen. Omskriften lyder: ”GOSTAVS D G SVECORVM REX”, vilket betyder ”Gustav av Guds nåde, Sveriges konung”.

Frånsidan (baksidan) visar det stora riksvapnet, krönt och liggande på ett kors. Omskriften ”MONET NOVA STOKOL 1528” kan översättas till ”nytt mynt Stockholm 1528”.

Även i silver är gyllenmyntet ytterst sällsynt, endast sex hela exemplar är kända, varav endast ett i privat ägo. Av halva gyllen finns det endast fyra kända exemplar, även de sällsynta rariteter.

Varför just detta mynt slogs i guld vet vi inte med säkerhet, men det anses ha tillverkats specifikt för kröningen i Uppsala – ett symboliskt uttryck för kungens nya makt, präglat i beslagtaget kyrkoguld, och avsett att bokstavligen kasta framtiden i folkets händer.