svenska myntarkivet - gustav vasa

16 ÖRE (2 MARK) 1543 - 1544

Mellan 1543 och 1544 präglades Gustav Vasas 16 öre (2 mark) vid Svartsjö myntverk, med en vikt på 24,04 gram, en diameter på cirka 37–41 mm och en silverhalt på 50 %. Det är den första gången denna valör präglades i Sverige. Myntmästaren Hans Hansson ledde verksamheten, och gravören Ulrich svarade för den konstnärliga utformningen.

Enligt en bevarad myntordning från 1544 präglades det 9.855 exemplar detta år, men idag är myntet mycket sällsynt (RRRR). 1543 års variant förekommer något oftare, med över 15 kända exemplar. Myntet i montern är en 16-öring från 1544, vilket gör det till ett ovanligt och eftertraktat historiskt föremål.

Efter 1544 upphörde präglingen av 16 öre under ett drygt decennium, för att återupptas i Stockholm mellan 1556 och 1560, mot slutet av Gustav Vasas regeringstid. Trots tidsskillnaden behöll mynten från både Svartsjö och Stockholm samma motivuppsättning.

På åtsidan syns en krönt sköld med riksvapnet och en vase i hjärtskölden, omgiven av omskriften ”BEATVS QVI TIMET DOMINVM”, latin för ”Säll den som fruktar Herren”. Frånsidan visar en kvadratisk textpanel i sex rader med bladornamentik längs sidorna. Ovanför kvadraten står årtalet 1544, och nedanför valörbeteckningen XVI ÖRE. Omskriften lyder: ”GOSTAVS D G SWECORUM GOTTORVM WANDALORVM Q 3 REX”, vilket betyder ”Gustav, av Guds nåde, svears, götars och venders konung”.

Detta mynt bär tydliga spår av både religiös symbolik och kunglig maktideologi, och utgör ett tydligt exempel på hur Gustav Vasa använde myntprägling som politiskt verktyg och propagandamedel i reformationstidens Sverige.

16 öre (2 mark) 1544

1544 års 16 öre är idag unik i privat ägo och såldes senast via MISAB 26 år 2018, då graderad till 1+/01 med en tydlig plantspricka. Slutpriset blev 86.000 SEK exklusive provision. Samma exemplar hade tidigare klubbats vid MISAB 15 år 2015 för 45.000 SEK exkl. provision, vilket visar på ett tydligt värdeuppsving över åren.

Utöver detta privatägda mynt finns två exemplar i offentliga samlingar, ett hos Kungliga Myntkabinettet (KMK) och ett hos Uppsala universitets myntkabinett (UUM). Det som gör exemplaret på KMK särskilt intressant är att det är präg­lat med en annan frånsidesstamp, vilket syns på den lilla stjärnan intill årtalet, till skillnad från MISAB- och UUM-exemplaren som har kolon i samma position.

KMK:s exemplar återfinns under föremålsnummer 106889_KMK, och UUM:s kan ses via alvin-record:76941.