svenska myntarkivet - gustav vasa

½ mark (1538 - 1540)

Gustav Vasas halva mark präglades i Västerås under åren 1538 till 1540. Myntet vägde omkring 6,57 gram och innehöll ursprungligen 62,5% silver, men från 1540 sänktes halten i vissa varianter till 50%. För att mynträknarna skulle kunna skilja de bättre exemplaren från de sämre markerades de med två små prickar över skölden eller kronan, ett tecken som inte var avsett för allmänheten, som inte skulle märka försämringen.

Den första typen, präglad 1538, utfördes av myntmästare Peter Simmelbeck med Gorius Målare som gravör. Upplagan uppgick till hela 35.075 exemplar, men trots mängden är myntet idag mycket sällsynt och klassat som RRR.

Året därpå, 1539, övertog Hans Hansson uppdraget som myntmästare, fortfarande med Gorius Målare som gravör. Denna typ finns endast bevarad i ett enda exemplar på Kungliga Myntkabinettet och räknas därför som unik.

Mellan 1539 och 1540 präglades nästa variant, försedd med omskriften OMNIS POTESTAS A DEO. Även detta verk var Hans Hanssons ansvar med Gorius Målare som gravör, och typen är idag klassad som RR.

Den sista gruppen, präglad 1539–1540, bär omskriften DOMINI EST TERRA & C. Här inleddes ett skifte: medan Gorius Målare fortsatt stod för gravyrerna 1539, tillkom 1540 en ny gravör vid namn Ulrich, som gav kungen ett kraftigare porträtt med mer markerade kronspetsar. Serien uppvisar flera intressanta varianter: från de ytterst sällsynta typerna med hög silverhalt och prickmarkering (RRR) till de vanligare utgåvorna med lägre halt i 50% silver.

½ mark 1538

I Västerås präglades valören ½ mark för första gången år 1538, med det första porträttet graverat av Gorius Målare under myntmästare Peter Simmelbeck. Samtida noteringar anger en upplaga på 35.075 exemplar, men trots den relativt stora mängden är typen idag mycket sällsynt och klassad som RRR. Endast två exemplar är kända i privat ägo.

Det bäst bevarade exemplaret såldes vid Ahlström auktion 41 år 1990, där det klubbades för 8.800 SEK exklusive provision i kvalitet 1/1+. Utöver dessa är ytterligare tre exemplar bevarade på Kungliga Myntkabinettet samt ett exemplar vid Uppsala Universitets Myntkabinett (UUM).

Bilden nedan visar exemplaret med föremålsnummer 106676_KMK.

½ mark 1539

År 1539 präglades flera särskilt intressanta varianter av Gustav Vasas ½ mark i Västerås. Det är också här som forskningen och samlarnas erfarenhet visar att vi i själva verket måste räkna med tre olika typer för detta år.

Den första är den så kallade uniktypen, idag endast känd i ett enda exemplar bevarat på Kungliga Myntkabinettet. Myntet präglades sannolikt när den nyanlände myntmästaren Hans Hansson prövade olika stampar, och det utmärker sig framför allt genom frånsidans tre separata sköldar och omskriften OMNIS POTESTAS A DEO 1539. Stampen tycks ha varit kortlivad, då myntet uppvisar kraftiga sprickor på både åtsida och frånsida, vilket sannolikt förklarar varför inget annat exemplar är känt. Det unika myntet är registrerat under föremålsnummer 106679_KMK.

Den andra typen från 1539 är betydligt mer spridd och förekommer med endast en sköld på frånsidan, medan porträtt och omskrifter i övrigt följer samma stil som på den unika typen. Detta är den vanligast förekommande halvmarken från året, med omkring åtta kända exemplar i privat ägo. Senast ett exemplar såldes var vid MISAB 13 år 2015, där det klubbades för 2.200 SEK exklusive provision. Myntet hade kantförlust och rispor, men bar en anrik proveniens som tidigare tillhört Gunnar Ekström och Israel Berghman.

Den tredje typen kännetecknas av en helt ny frånsidesomskrift: DOMINI EST TERRA & C 1539. Denna markerar början på en ny prägelperiod och blir den standardiserade omskriften under det följande året 1540. Av denna typ är idag fem exemplar kända. Det senaste bytte ägare vid Myntkompaniet 22 år 2022, där det i kvalitet 1 klubbades för 1.080 euro exklusive provision. Samma mynt återkom redan hösten därpå vid Myntkompaniet 24, men då blev slutpriset något lägre, 613 euro exklusive provision.

½ mark 1540

År 1540 markerade slutet för präglingen av Gustav Vasas ½ mark i Västerås. Till en början fortsatte man använda Gorius Målares porträtt från 1539, ett något mindre och enklare porträtt jämfört med den nyanlände Ulrichs kraftigare gravyr som introducerades samma år. Ett särskilt kännetecken under denna prägling är varianten med två prickar över frånsidans sköld, en diskret markering som angav den högre silverhalten på 62,5%, samtidigt som den vanliga emissionen sänktes till 50%.

Gorius Målares porträtt är idag känt i elva exemplar. Det senaste såldes vid MISAB 45 år 2024, där ett välpräglat exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 33.000 SEK exklusive provision. I övrigt värderas myntet till omkring 20.000 SEK i kvalitet 1+ och cirka 9.000 SEK i kvalitet 1.

Ulrichs porträtt kom att dominera årets utgivning och förekommer i två varianter. Den vanligaste slogs i den lägre silverhalten på 50%, och betraktas därför som den mest spridda av 1540 års halvmarker. Vid MISAB 46 år 2025 såldes ett exemplar i kvalitet 1+ för 12.000 SEK exklusive provision, medan ett annat från MISAB 45 år 2024, graderat till 01, nådde hela 40.000 SEK exklusive provision. Utifrån dessa försäljningar kan man uppskatta värdet till omkring 8.000 SEK i kvalitet 1, 15.000 SEK i kvalitet 1+ och upp mot 50.000 SEK i kvalitet 01.

Betydligt mer sällsynt är varianten med två prickar över skölden som markerar den högre silverhalten på 62,5%. Endast två exemplar är idag kända och det senaste bytte ägare redan vid MISAB 16 år 2015, där det i kvalitet 1+ klubbades för endast 5.400 SEK exklusive provision. Resultatet framstår som ett fynd, sannolikt eftersom varianten vid denna tid ännu inte var ordentligt dokumenterad.

Bakgrunden till prickvarianten är särskilt intressant. Gustav Vasa ville inte att allmänheten skulle märka försämringen av silverhalten, men mynträknarna måste kunna skilja ut de bättre exemplaren. Därför infördes markeringen med två prickar. I tidsordning bör dessa prickmynt ha varit först ut, även om de hamnat sist i SM-boken.