svenska myntarkivet - gustav vasa

örtug / ½ öre (1524, 1528 - 1531)

Örtugen var en central valör i Gustav Vasas tidiga myntning och präglades i stor utsträckning efter 1523. I en bevarad avskrift av en myntordning, sannolikt från 1522 eller 1523, fastslogs örtugens idealvikt till 1,46 gram.

Vid Västerås myntverk präglades örtugar med stor variation i motiv och utformning under perioden 1524–1531. Mynten vägde mellan 1,5 och 1,7 gram och höll en silverhalt på 31,25–46,9%.

Den första typen, präglad 1524 under myntmästare Günther Laays, saknar årtal men visar tydligt myntorten i omskriften MONETA NOVA WESTARS. Frånsidan pryds av en trekronorsköld, medan åtsidan visar en vapensköld med bokstaven A, som står för Aros, det äldre namnet för Västerås (Westra Aros betyder ”åmynning”). Denna typ synes idag endast bevarad i officiella samlingar.

Under Anders Hanssons tid som myntmästare (1528–1531) följde flera nya typer och varianter. Dessa uppvisar skillnader i både omskrift, sköldar och årtalsangivelser (1529, 29, 1530 och 1531), vilket gör serien komplex. De flesta är idag klassade som sällsynta till mycket sällsynta, medan vissa varianter är unika eller endast förekommer i museisamlingar.

Till detta kommer även en hybridprägel från omkring 1529–1530, klassad som RRRR, vilket gör den till en av de allra mest sällsynta kända örtugarna från Västerås.

örtug u.å (1524)

Denna första kända typen av Gustav Vasas örtug präglades vid myntverket i Västerås år 1524 under myntmästare Günther Laays. Myntets vikt var fastställd till 1,46 gram med en silverhalt på omkring 46,9%. På åtsidan syns en krona ovanför bokstaven G, omgiven av tre små rosor. Frånsidan visar en trekronorssköld, omgiven av omskriften som anger myntorten.

Endast ett exemplar av denna Västerås-typ är känt, och det förvaras i Kungliga Myntkabinettet i Stockholm, vilket gör myntet unikt i offentlig ägo.

Om man jämför denna variant med en samtidig örtug präglad i Stockholm ser man att skillnaderna är mycket små. Egentligen är det endast frånsidans omskrift som skiljer. På Stockholmsexemplaret avslutas texten med STOKH, medan omskriften på Västerås-exemplaret tycks sluta med WASTAI eller liknande. Dessa tidiga bokstäver är ofta svårtydda och kan variera mellan exemplaren.

1 öre 1528

År 1528 präglades en ny typ av Gustav Vasas 1 öre i Västerås under myntmästare Anders Hansson. Myntet vägde omkring 3,51 gram, hade en diameter på 27–29 mm och höll en silverhalt på 31,25 %. Gravören är okänd, men typen kännetecknas av det så kallade ”rockporträttet”.

Emissionen är idag extremt sällsynt och klassad som RRRR, med endast två exemplar kända. Det första, graderat till kvalitet 1 men svagpräglat och korroderat, finns dokumenterat redan i Holmbergs lagerlista 1919, därefter i Bonde-samlingen på Ericsberg fram till 2007, och såldes senare vid Nordlinds auktion Bonde 1–94.

Det andra exemplaret har en särskilt väl dokumenterad proveniens som kan spåras tillbaka till Vaalafyndet 1889. Det har därefter ingått i flera framstående samlingar, bland andra A.F. Westerlund, C.W. Burmeister, Israel Berghman och Sven Svensson, innan det slutligen såldes ur Johan Wilanders samling vid MISAB 45 år 2024, graderat till kvalitet 1?/1, för 58.000 SEK exklusive provision.

 1 öre 1529

År 1529 präglades flera olika typer av Gustav Vasas 1 öre i Västerås under myntmästare Anders Hansson. Mynten vägde omkring 3,51 gram, mätte 27–29 mm och höll en silverhalt på 31,25 %. Gravören är okänd, men variationerna från detta år gör präglingen särskilt intressant.

En av typerna är det så kallade mantelporträttet med frånsida försedd med tre kronor och vasesköld. Denna typ är idag endast känd från officiella samlingar och förekommer inte på marknaden. Ett exemplar bevaras vid Uppsala Universitets Myntkabinett under föremålsnummer alvin-record:76766.

En annan variant präglades med rockporträtt och frånsida med tre kronor, dalpilar och bokstaven G. Denna emission är klassad som RRR, med endast tre kända exemplar. Omskriften lyder S ERICVS REX SWECIE)(MONETA WEST ARS 1529, även om små variationer kan förekomma. Det senaste försäljningstillfället var vid Myntkompaniet 29 år 2024, där ett slitet och perforerat exemplar i kvalitet 2/1? klubbades för 426 euro exklusive provision.

Slutligen finns även en typ med mantelporträtt men samma frånsida som den föregående, med bokstaven G under skölden. Även denna är klassad som RRR och endast tre exemplar är bekräftade. Det senaste såldes vid SNF 141 år 2001 i kvalitet 1 för 1.250 kr, medan exemplet på bilden senast såldes vid Ahlströms specialauktion i oktober 1995.

Sist men inte minst finner vi en typ som på senare tid visat sig troligen vara ett falsarium. Vid en specialvisning 2014 uppmärksammades ett 1 öre 1529 som först verkade äkta, men snabbt väcktes tvivel – inte minst eftersom myntet lämnats in tillsammans med två uppenbart falska objekt. Redan under 1990-talet hade två stampidentiska exemplar av samma typ sålts på Ahlströms auktioner (1994 och 2000), båda för höga belopp. Samtliga tre utmärkte sig genom ovanligt skarp prägel, likartad kvalitet och identisk patina, kännetecken som snarare pekade mot förfalskning.

Detaljstudier avslöjar flera avvikelser från äkta Västerås-ören: frånsidans sveakronor överensstämmer med senare typer, sluttecknet saknas och har ersatts av en enkel ring, årtalets etta är av romersk form i stället för arabisk, och symbolen mellan Sankt Eriks fötter saknar det tydliga vasemotiv som alltid återfinns på originalen.

Ett av dessa falska exemplar hamnade slutligen hos Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 106056_KMK, efter att ha sålts via Nordlinds auktion 2006. Ironiskt nog gjorde detta att typen införlivades i statens samling, en händelse som visar att även erfarna samlare och institutioner kan bli lurade.

 1 öre 1530

År 1530 präglades Gustav Vasas 1 öre i Västerås under myntmästare Anders Hansson, med en vikt på omkring 3,51 gram och en silverhalt på 31,25%. Gravören är okänd, men både rock- och mantelporträtt förekommer.

Av rockporträttet finns två varianter. Den första med årtalet skrivet fullt ut 1530 är klassad som RRRR och känd i endast tre exemplar. Det senaste dök upp vid coins.ee auktion 69 år 2025, där ett perforerat exemplar trots skadan klubbades för 1.755 euro exklusive provision. Tidigare hade ett annat exemplar sålts vid Ahlström 56 år 1997. Den andra varianten har det förkortade årtalet ”30” och är idag endast representerad av ett unikt exemplar i Kungliga Myntkabinettet, men utan angivet föremålsnummer.

Parallellt präglades även mantelporträttet, där 1530 års variant är klassad som RR och känd i sju exemplar i privat ägo. Den senaste försäljningen ägde rum vid MISAB 22 år 2017, där ett exemplar i kvalitet 1?/1 klubbades för 3.200 SEK exklusive provision.