svenska myntarkivet - hertig johan

1 riksdaler 1617

År 1617 präglade Hertig Johan av Östergötland ett begränsat antal riksdaler i silver vid sitt myntverk i Söderköping. Utgivningen skedde i en tid av stor ekonomisk press och var direkt knuten till Sveriges åtagande att erlägga den andra delbetalningen av den så kallade Älvsborgslösen, en betydande summa som landet tvingades betala till Danmark efter freden i Knäred 1613. Enligt numismatikern Jonas Rundberg beordrades Hertig Johan av kungen att från och med 20 januari 1617 endast prägla riksdalrar och öresmynt i silver, ett beslut som visar hur starkt kopplad denna myntning var till rikets utrikesekonomiska strategi.

Myntningen i Söderköping detta år präglades av hast och effektivitet, med målet att snabbt få fram större silvervalörer lämpade för internationella transaktioner. Alla kända exemplar bär årtalet 1617, vilket ytterligare förstärker sambandet med lösenbetalningen till Danmark. Såväl samtida dokumentation som modern forskning bekräftar att denna emission var en avsiktlig och tillfällig del av Sveriges strategi för att infria sina finansiella åtaganden.

Den här riksdalern är präglad i Söderköping för Hertig Johan av Östergötland, som mellan åren 1613 och 1617 innehade myntningsrätt, tilldelad av sin kusin kung Gustav II Adolf. Trots att Johan var en hertig med eget furstendöme präglades mynten inte i eget namn, utan i en sammansmältning med kungens auktoritet.

På myntet står därför både Johans (JOHANNES) och Gustav II Adolfs namn, och valspråket på åtsidan, DEUS PROTECTOR NOSTER ("Gud vår beskyddare") – ärvde han från sin far Johan III och sin bror Sigismund. Det speglar inte bara dynastisk kontinuitet utan även den religiösa tonen i fursteideologin.

På frånsidan ser vi något ovanligt: Hertig Johan har inte med sitt landskapsvapen, såsom hans farbror Karl (sedermera Karl IX) gjort i sin hertigliga myntning. Istället visar frånsidan det stora svenska riksvapnet, med tre kronor, vasavapnet och Bjälbovapnet, samma som på kungens mynt. Detta tyder på en vilja att tydligt knyta emissionen till Sveriges centralmakt, och inte till en lokalfurstlig identitet, en politisk signal mitt i en utrikesekonomisk kris.

Ansvarig för präglingen var myntmästaren David Kohl, som senare kom att verka även under Gustav II Adolfs regeringstid. Mynten är tekniskt och konstnärligt imponerande, med en diameter på cirka 41,45 mm, vikt omkring 30 gram, och en silverhalt på 87,5% (875/1000).

Samtliga riksdalrar från denna prägling är daterade 1617, vilket gör dem till ett slutet typmynt, och därmed ett mycket tydligt avgränsat kapitel i svensk numismatik. Endast 17 exemplar är idag kända i privat ägo, uppdelade i två varianter: en med stort porträtt (9 exemplar) och en med litet porträtt (8 exemplar).

Förekomsten på auktion är mycket begränsad, och när exemplaren väl dyker upp väcker de stor uppmärksamhet. Vid MISAB 41 år 2022 såldes ett exemplar av stort porträtt i kvalitet 1+ för 185.000 kr exklusive provision, och samma år vid MISAB 38 klubbades ett exemplar av litet porträtt i kvalitet 1/1+ för 80.000 kr exklusive provision.