svenska myntarkivet - johan iii

1 öre (1575 - 1592)

Johan III:s 1 öre präglades i Stockholm och Uppsala mellan 1575 och 1591 i fyra huvudsakliga typer med varierande motiv, silverhalt och myntteknik.

Den första typen från 1575 visar kungens bröstbild och präglades i stor upplaga med 25% silverhalt. Typ 2 och 3, präglade 1575–1577 och 1590, visar kungen i helfigur och förekommer både som hammarpräglade och valsverkspräglade, där vissa varianter är RRR-klassade. Typ 3 med omskriften "REG SVEC" präglades i Uppsala och är idag särskilt sällsynt. Den sista kända typen, från 1591, avviker helt i utseende och bär Vasavapnet och Sveavapnet, endast ett känt exemplar finns bevarat på Kungliga Myntkabinettet.

Variationsrikedomen i stavning, präglingsmetod och gravörernas stil, från Mikael Hohenauer till Henrik Isersnidare, gör Johan III:s 1-öresserie till ett högt uppskattat studieområde för typ- och variantinsamlare.

1 öre 1575

År 1575 började man prägla valören 1 öre under Johan III:s regeringstid, i vad som kom att bli en ettårstyp med en upplaga på hela 1.266.173 exemplar. Myntet präglades med en diameter på cirka 25 mm, en vikt runt 2,8 gram, och en dåtidens hög silverhalt på 25%. Trots den stora upplagan är myntet idag sällsynt i god bevarad form, med endast 16 dokumenterade exemplar i privat ägo.

Ett av de bäst bevarade exemplaren såldes via MISAB 17, där det i kvalitet 1+/01 klubbades för 31.000 SEK exklusive provision, ett pris som speglar både dess skick och ovanlighet. Det senaste förekomsten på auktion var hos Myntkompaniet auktion 32 år 2025, där ett korroderat exemplar i kvalitet 1+ såldes för 687 euro exklusive provision.

1 öre 1575

Någon gång under 1575 beslutade man att förändra utformningen av Johan III:s 1 öre, vilket resulterade i en ny typ med helfigur av kungen på åtsidan, till skillnad från den tidigare bröstbilden. Syftet var troligen att tydligare särskilja valören från 2 öre, som också präglades samma år med liknande motiv.

Två tydliga präglingstekniker användes detta år: den vanligaste var hammarpräglingen, medan en betydligt mer sällsynt variant präg­lades med valsverksteknik. Båda versionerna är lika i storlek och vikt, men kan särskiljas genom stavningen av kungens latinska namn. Den hammarpräglade varianten stavar namnet IOHANNES, medan den valsverkspräglade istället använder IOHNNS eller IOHANNS, och har dessutom en konsekvent stampställning på 0 eller 180 grader, till skillnad från den mer oregelbundna stampningen i hammarpräglade exemplar.

Den hammarpräglade varianten är relativt vanlig, och värderas till cirka 300 SEK i kvalitet 1?, 1.000 SEK i kvalitet 1 och omkring 2.000 SEK i kvalitet 1+. Högre kvaliteter kan ofta uppnå en betydligt högre premie, särskilt om detaljrikedomen i helfiguren är välbevarad.

Den valsverkspräglade varianten är däremot mycket sällsynt och är idag RRR-klassad, med endast fyra dokumenterade exemplar i privat ägo. Det bäst bevarade exemplaret såldes via MISAB 21 år 2017 i kvalitet 01, där det klubbades för 11.000 SEK exklusive provision.

För den som vill fördjupa sig i Johan III:s valsverksprägling mellan 1575 och 1576 rekommenderas varmt artikeln i Myntstudier 2004:3, författad av Yngve Almer och Ingemar Carlsson. Den ger en grundlig genomgång av teknik, variationer och kända exemplar. Läs artikeln genom att klicka här.

1 öre 1577

År 1577 präglades två ovanliga och idag RR-klassade varianter av 1 öre kopparmynt under Johan III:s regeringstid, båda med distinkt olika frånsidesomskrifter. Den ena bär texten STOKHOL, vilket tydligt anger Stockholm som myntort. Den andra, mer diskreta varianten, har i stället omskriften REG SVEC, vilket lämnar större tolkningsutrymme, men som av flera forskare tolkats som ett tecken på att myntet präg­lades i Uppsala.

Bakgrunden till detta ligger sannolikt i det svåra pestutbrottet som drabbade Stockholm under åren 1576–1577. Pesten förlamade stora delar av stadens verksamhet, inklusive myntverket, vilket kan ha tvingat kronan att tillfälligt flytta präglingen till Uppsala. Den tekniska och stilistiska likheten mellan de två varianterna, trots olik omskrift, tyder på att de kan ha producerats med samma stampar eller åtminstone under nära samordning.

Varianten med STOKHOL är idag känd i 9 exemplar, där det senaste såldes år 2024 via Haljak auktion 38 för endast 36 euro, sannolikt beroende på låg kvalitet. Det exemplar som visas på bilden härrör från MISAB 36 år 2021, där ett välbevarat mynt i kvalitet 1+)(1+/01 klubbades för 1.300 SEK exklusive provision.

REG SVEC-varianten är något ovanligare med 8 kända exemplar, och betraktas ofta som den mer troliga kandidaten för Uppsala-prägling just detta år. Senaste försäljningen ägde rum år 2022 via Myntkompaniet auktion 22, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 1.455 euro.

1 öre 1591

1591 års 1 öre utgör den sista präglade upplagan under Johan III:s regeringstid och betraktas idag som unik. Exemplaret är bevarat i Kungliga Myntkabinettets samling, troligen under föremålsnummer 3043558, även om bildmaterial saknas. Med tanke på utformningen, silverhalten och frånvaron av andra kända exemplar har myntet länge tolkats som ett provmynt eller möjligen ett tillfälligt inflationsmynt, präglat för att snabbt stötta rikets ekonomi under pressade förhållanden, för att sedan dras in igen av staten. Än idag bygger denna tolkning på kvalificerade spekulationer, men det gör bara myntets historiska mystik ännu mer fascinerande. Silverhalten är 12,5%.