svenska myntarkivet - johan iii

guldmark (1590 - 1591)

I början av 1589 förberedde sig både Sverige och Ryssland för ett nytt krig, och när vapenvilan upphörde året därpå stod det klart att kung Johan III omgående behövde stora mängder likvida medel för att kunna möta de snabbt växande krigsutgifterna. Det markerade inledningen på den andra stora inflationsperioden under hans regeringstid, en tid som starkt präglades av ekonomisk oro och desperation.

Som svar lät kungen prägla både rundmynt och klippingar med kraftigt försämrat silverinnehåll, men det verkligt nyskapande kom året därpå. År 1590 introducerades för första gången i svensk mynttradition guldmynt med valör i mark, en innovation som både speglade nödläget och ambitionen att signalera makt och stabilitet.

Den första myntförordningen för dessa guldmynt utfärdades i augusti 1590, och omfattade valörerna 3, 6 och 12 mark, men redan i slutet av samma månad tillkom även de mer praktfulla valörerna om 24 och 48 mark.

Guldet till denna storskaliga prägling kom från flera håll. En särskild extraordinär skatt hade uppburits personligen av kungen från rikets städer, och Johan III lät själv leverera in stora mängder utländska guldmynt för omsmältning, däribland tyska guldgulden, engelska “angels” och ungerska dukater.

För att få ut så många mynt som möjligt ur det tillgängliga guldet blandades metallen upp med koppar, vilket resulterade i de lägsta guldhalterna i svenska mynt genom tiderna. Den officiella halten överskred aldrig 58,3%, men i praktiken kunde vissa utgåvor, framför allt 48-marken, sjunka till så lite som 54,2%. Det gör dessa till de enda svenska guldmynt som medvetet präglats i låghaltigt guld, en tydlig signal om att de var inflationsmynt snarare än investeringsobjekt.

En annan märkbar skillnad är att dessa guldmarkmynt saknar kungens porträtt, vilket annars varit regel för svenska guldmynt både före och efter denna period. I stället bär de endast Johan III:s namn, vilket bröt mot tidigare traditioner men kanske var ett sätt att spara in på gravörarbetet i ett krigspressat läge.

Enligt myntverkets räkenskaper användes dessa guldmynt främst för att betala utländska legoknektar och handelsmän, inte för vardaglig cirkulation inom riket. Många av soldaterna kom från Tyskland och Skottland, anställda i svensk tjänst under det utdragna Nordiska tjugofemårskriget mot Ryssland (1570–1595).

Präglingen skedde i Stockholm under ledning av myntmästare Gillis Coyet (1574–1602), och den konstnärliga utformningen stod gravören Mikael Hohenauer (verksam 1562–1588) för. Serien fortsatte i begränsad omfattning under 1591, men då endast i valören 6 mark, innan hela denna unika och kortlivade guldserie upphörde.

Flera av valörerna är idag ytterst sällsynta, och vissa är endast kända från offentliga samlingar. Det är ett tydligt vittnesmål om hur snabbt dessa mynt smältes ner, användes i diplomatiska syften eller aldrig hann nå bredare cirkulation. När den reguljära guldmyntningen återupptogs år 1590, skulle valörerna i mark förbli standard i flera decennier, men aldrig mer i så låg halt eller med så tydlig krigsekonomisk prägel som under Johan III:s desperata krigsår.

48 mark 1590

Den största valören bland Johan III:s guldmarker blev den mäktiga 48-marken, präglad i Stockholm år 1590. Med en vikt på 21,57 gram, en diameter på cirka 38 mm och en guldhalt varierande mellan 54,2%, 56,25% och 58,3%, utgör detta mynt ett tydligt exempel på den låga metallhalt som präglade Johan III:s inflationsmynt.

Enligt myntverkets räkenskaper uppgick upplagan till 1.621 exemplar

Inget känt exemplar av 48-marken är idag dokumenterat i privat ägo, samtliga kända exemplar finns i offentliga samlingar. Det mynt som visas på bilden är bevarat i Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 108126_KMK.

24 mark 1590

24-marken i guld präglades i Stockholm år 1590 och representerar en av de mer imponerande valörerna i Johan III:s inflationspräglade markserie. Myntet väger 10,78 gram, mäter cirka 34 mm i diameter och höll en låg guldhalt i linje med övriga markmynt från perioden, sannolikt runt 54,2 % till 58,3 %.

Enligt myntverkets räkenskaper uppgick den totala upplagan till 2.088 exemplar, men trots detta har inget exemplar dokumenterats i privat ägo. Samtliga kända exemplar är idag bevarade i offentliga institutioner.

Det mynt som visas på bilden är registrerat i Kungliga Myntkabinettets samlingar under föremålsnummer 108129_KMK.

12 mark 1590

12-marken i guld präglades i Stockholm år 1590 och utgör en av de mer prestigefyllda valörerna i den inflationspräglade markserien som Johan III lät slå under krigsåren. Myntet väger 5,39 gram och mäter cirka 28–29 mm i diameter

Enligt myntverkets räkenskaper uppgick den totala upplagan till 2.588 exemplar, men trots detta har inget exemplar dokumenterats i privat ägo. Samtliga kända exemplar är idag bevarade i offentliga institutioner.

Det mynt som visas på bilden är registrerat i Kungliga Myntkabinettets samlingar under föremålsnummer 108130_KMK.

6 mark 1590 - 1591

Johan III:s 6-mark i guld är den högsta valören från den inflationspräglade serien som kommit ut på den privata marknaden, och den enda som präglades under två på varandra följande år, 1590 och 1591. Myntet väger 2,70 gram, har en diameter på cirka 24–25 mm.

Av 1590 års upplaga, som enligt räkenskaperna omfattade endast 1.623 exemplar, har ytterst få överlevt till våra dagar. Numismatikern Astley Levin publicerade år 1887 en katalog i Numismatiska Meddelanden XI där han identifierade endast sju kända exemplar, varav ett enda i privat ägo vid den tiden.

Det mynt som är aktuellt här, det andra dokumenterade exemplaret i privat ägo, har en anmärkningsvärd historia. Det hittades omkring år 1912 i Linköping av en ung pojke, helt av en slump, och förblev i familjens ägo i flera generationer. Först 1975 visades det offentligt på en myntmässa i Stockholm, där mynthandlaren Bjarne Ahlström fick möjlighet att värdera det. Myntet är i mycket välbevarat skick, där en mindre naggning i kanten och några plansprickor inte påverkar helhetsintrycket av detta ytterst sällsynta och historiskt viktiga mynt.

Exemplaret såldes först via Myntkompaniet auktion 10 år 2016 i kvalitet 1+ för 19.355 euro exklusive provision. Redan året efter, 2017, dök det upp igen på The Coin Cabinet Auction 5 i London, där det klubbades för 36.000 GBP.

Även 1591 års utgåva, som uppgick till 1.650 exemplar, är idag unik i privat ägo. Det kända exemplaret har en beundransvärd proveniens med tidigare ägare som J. F. H. Oldenburg, Lars O. Svensson och Julius Hagander. Det såldes senast via Künker auktion 196 (Hagander del 2) år 2011, där det i kvalitet 1/1+ klubbades för 8.000 euro exklusive provision.

3 mark 1590

3-marken blev den lägsta guldvalören som präglades under Johan III:s inflationsepok, och präglades, precis som övriga markmynt från 1590, med försämrad guldhalt. Med en vikt på 1,35 gram och en diameter på cirka 18 mm var detta det minsta av kungens guldmynt i både storlek och värde. Endast två kända exemplar finns idag dokumenterade i privat ägo, vilket gör valören till en ytterst sällsynt raritet. Det senast auktionerade exemplaret klubbades via Künker 219 (Hagander 4) år 2012 i kvalitet 1/1+ för 6.500 euro exklusive provision.

Myntet på bilden nedan är bevarat i Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 108138_KMK