svenska myntarkivet - johan iii

gyllen

Under åren 1569–1573 präglades två olika typer av guldmynt i Sverige: ungerska gyllen och krongyllen. Dessa användes huvudsakligen för att avlöna utländska legosoldater, som tjänstgjorde i kungens armé under denna oroliga period. Trots att båda mynten hade liknande funktioner skilde de sig tydligt åt i både vikt och guldhalt. Samtida källor anger att det så kallade ungerska guldet höll en finhalt om 23½ karat, medan det kungliga kronoguldet låg något lägre, på 22⅙ karat.

En förordning från den 30 april 1570 fastställde att en krongyllen i handeln skulle motsvara 16 mark i klippingar, men när den togs emot i kronans räkenskaper räknades den endast som 1¼ slagen daler. Detta guldmynt spreds i betydande mängd över landet, något som bekräftas i de detaljerade längderna från första Älvsborgs lösen, där det framgår att tusentals krongyllen betalades till danskarna som en del av lösensumman. Dessa guldmynt smältes sedermera ner och återuppstod i form av nya danska guldmynt.