svenska myntarkivet - johan iii

kröningen 1569

När Johan III kröntes den 10 juli 1569 i Uppsala domkyrka, skedde det i skuggan av en dramatisk maktövertagning. Hans äldre bror Erik XIV hade avsatts och spärrats in på Gripsholms slott, och Johan hade med stöd av adeln tagit kronan. För att markera legitimitet och kontinuitet med den vasatida makten var kröningen inte bara ett ceremoniellt ögonblick – den blev också ett tillfälle att använda myntet som ett politiskt och dynastiskt verktyg.

I anslutning till kröningen präglades därför ett ytterst ovanligt kröningsmynt i silver. Detta så kallade tvåkonungamynt kombinerar porträtt av både Johan III och Erik XIV, precis som Erik tidigare låtit prägla med sig själv och sin far Gustav Vasa. Det rör sig om ett mynt utan årtal, av två dalers vikt, där åtsidan visar Erik XIV:s porträtt medan frånsidan visar Johan III. Det är tydligt att förebilden varit de prestigefyllda kröningsdalrarna från 1561.

Två exemplar av detta mynt är idag kända: det ena bevaras i Kungliga Myntkabinettet (KMK, föremålsnummer 3117809) och det andra var tidigare i privat ägo, en gång en del av Sven Svenssons storslagna samling. Det sistnämnda myntet såldes via Numismatiska Föreningens auktion 2003 för hela 365.000 SEK i kvalitet 1+/01, och är klassat som RRRR. Den unika 1-dalern, som delar typologiska likheter med tvådalern men i lägre vikt, är bevarad på Uppsala universitets myntkabinett med föremålsnummer alvin-record:77012.

Intressant nog har det ifrågasatts om dessa verkligen är kröningsmynt. Enligt Appelgren och senare Levin verkar det åtsidesstamp som använts på 1-dalern snarare komma från en daler från 1573, vilket tyder på att det kan röra sig om en senare hedersprägling snarare än ett faktiskt kröningsmynt. Berättelsen om hur ett av dessa mynt kom i omlopp är minst sagt fascinerande: prosten Olof Hallborg uppges ha funnit myntet ”vid grävning i sin trädgård”, men dess utmärkta skick med vacker patina tyder snarare på att det bevarats under mer kontrollerade förhållanden. Det är dock en god historia, och en sådan som numismatiken kryllar av.

Båda dessa avslagsmynt präglades i Stockholm någon gång mellan 1569–1573, troligen i direkt eller symbolisk anslutning till kröningen. Gravören bakom var den framstående Michel Hohenauer, verksam vid hovet sedan 1562, som lade grunden till den nya svenska myntstilen.

1 Daler utan år mäter omkring 45–46 mm och väger enligt 1569 års myntordning 29,2 g (89,1 % silver), medan 1570 års ordning anger 29,21 g (87,5 % silver). 2 Dalern utan år är ett praktstycke på cirka 41 mm, med en vikt enligt 1569 års ordning på 58,40 g (89,1 %) och 58,42 g (87,5 %) enligt 1570 års uppgift. Upplagorna för båda är okända, vilket i sig vittnar om deras extrema sällsynthet.

Att det finns endast två kända exemplar av dessa båda mynt gör dem till några av de mest sällsynta och legendariska objekten i svensk numismatik, lika mycket för sina konstnärliga kvaliteter som för sin historiska laddning. Kombinationen av dynastiskt budskap, politisk symbolik och numismatisk briljans gör dessa silveravslag till ett fängslande kapitel i Johan III:s myntning, och i Sveriges historia.

Bild 1 : KMK, Bild 2: UUM