svenska myntarkivet - karl ix
16 (256 mark) - 4 (64 mark) carolin
Den största guldvalören som präglades under Karl IX var 16 carolin, även kallad 256 mark – ett imponerande praktmynt med en vikt på nästan 80 gram, varav hela 77 gram rent guld. De flesta av dessa större valörer som 4, 8 och 16 carolin är idag unika eller RRRR-klassade.
16 CAROLIN, 256 MARK 1611
största guldvalören som präglades under Karl IX var 16 carolin, vilket motsvarade 256 mark, och slogs år 1611, samma år som kungen avled. Detta praktmynt präglades med samma stampar som 20-marken, och man kan tydligt se att valören "20 M" står kvar på guldmyntet.
Valören är idag unik och finns bevarad på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 109131_KMK. Storleken uppgavs till cirka 55 mm i diameter, med en vikt på 81,2 gram. Med en guldhalt på 97,9 % innebär det att detta mynt innehöll cirka 79,5 gram rent guld.
Dessa präglades för att ge ut till adeln och framstående militärer av Karl IX.
Inget dåligt halssmycke!
bild : Anställd vid SHM, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM
8 carolin, 128 mark (1606, 1611)
Denna valör har präglats två gånger under Karl IX:s regeringstid, första gången år 1606 och därefter år 1611. Syftet var detsamma som med 16 carolin-myntet: att delas ut till adeln och särskilt framstående militärer som ett tecken på kungens gunst.
Myntet har en diameter på cirka 52 mm och väger omkring 35 gram. På 1606 års utgåva bär Karl en lagerkrans, eftersom han då ännu inte var krönt, kröningen skedde först 1607. På 1611 års utgåva framträder han däremot med en kungakrona, i enlighet med sin regala status.
Exemplaret från 1606 återfanns på regalskeppet Kronan och är idag unikt. Det förvaras på Kalmar läns museum, och fotot är taget av Pierre Rosberg. Exemplaret från 1611 finns idag bevarat vid Uppsala universitets myntkabinett (UUMK) under föremålsnummer alvin-record:7770.
Båda mynten är präglade med stampar från 20-marken, vilket var vanligt vid framställning av större valörer under denna tid.
4 CAROLIN, 64 MARK (1606 - 1609)
Även 4 carolin-valören präglades under Karl IX för att delas ut till adeln och framstående militärer, i likhet med både 8 och 16 carolin. Det finns främst två typer: en från 1606, där Karl ännu inte var krönt och bär en lagerkrans, och en från 1608, där han bär kungakrona efter kröningen år 1607. Båda varianterna har en diameter på cirka 51 mm och en vikt på omkring 19,7 gram. 1606 års 4 carolin är bevarad på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 3125134, medan 1607 års utgåva återfinns under föremålsnummer 3125138.
År 1608 gjordes en tydlig förändring i utseendet. På åtsidan av myntet ser vi Karl IX i halvfigur med svärd och riksvapen, omgiven av omskriften:
"CAROLVS IX. D.G. SVE. GOTH. VANDAL. REX 1608 · IEHOVA MEVM SOLATVM"
vilket betyder:
"Karl IX, med Guds nåde Sveriges, Göternas och Vänders konung, år 1608. Jehova är min tröst."
På frånsidan återfinns det svenska riksvapnet omgivet av omskriften:
"INSIGN: REGNI SVEG: GOTHORUMQ: REGIS · CHRISTI · MAGNI · CAMP: · QUI · REGNAVIT · ANNO · MCCLXXVII"
vilket översätts till:
"Sveriges och götarnas riksvapen – Kristi store kämpekung – han som regerade år 1277."
Här hyllar Karl IX Magnus Ladulås, som regerade i Sverige just detta årtal, och framhävde att de tre svenska kronorna var ett symboliskt arv som tillhörde Sverige. Vid denna tid försökte Danmark göra anspråk på kronorna, men Karl IX lät sannolikt be Johannes Bureus, dåvarande riksantikvarie och riksbibliotekarie, att söka historiska bevis. I detta arbete återfanns brev från Magnus Ladulås med vidhängande sigill föreställande tre kronor, ett starkt argument i kampen mot den danska symbolstriden.
1608 års 4 carolin är bevarad på KMK under föremålsnummer 3125141, och endast ett enda exemplar har hittills sålts via auktion. Detta skedde vid MISAB 38, där ett mynt i kvalitet 1/1+, med tydlig hängningsspår, precis som majoriteten av 4–16 mark-mynten, klubbades för 460.000 kr exklusive provision.
