svenska myntarkivet - karl ix

2 ungerska gyllen 1606

På Künkers auktion nr 279 den 23 juni 2016 såldes ett tidigare okänt guldmynt från Karl IX:s regeringstid, präglat omkring år 1606 med en vikt på 6,90 gram. Myntet är slaget med samma stampar som 16-mark carolinen, men har en särskilt anmärkningsvärd egenskap, det är präglat innan valörbeteckningen punsats in på frånsidan. Detta indikerar att präglingen skedde före årsskiftet 1605/06, vilket gör det till en tidig och unik emission.

Dessa stampar var tidigare endast kända från två silverexemplar som väger 14,50 respektive 14,52 gram (motsvarande 12 riksdaler), men frånsidans latinska inskrift "MONETA NOVA AVREA REGIS SVECIAE" – ”Kungariket Sveriges nya guldmynt” – visar att avsikten från början varit guldprägling. Det nyupptäckta myntets vikt motsvarar 2 dukater, eller 2 ungerska gyllen, vilket stödjer teorin att Karl IX från början kan ha avsett att prägla gyllen snarare än svenska caroliner.

Bakgrunden till detta mynt ligger i en ny tull- och växelförordning från 1605, där exportörer tvingades inlämna 10 riksdaler i silver per 100 dalers värde i utförsel. Motsvarande bestämmelse gällde för import: för varje 100 daler i inkommande varor skulle 5 ungerska gyllen lämnas till myntverket. För varje inlämnad riksdaler återbetalades 36 öre, och för varje gyllen 8 mark – trots att marknadsvärdet låg kring 11 mark. Denna differens fungerade som en tullavgift och gav kronan ett betydande överskott.

Det ökande inflödet av guld föranledde utfärdandet av en ny myntordning under samma år. Enligt denna skulle de inlämnade ungerska gyllenen smältas om och präglas till 16-mark caroliner, utan någon tillsatsmetall. På en viktmark (cirka 212 gram) skulle 42½ caroliner utvinnas, vilket motsvarar en bruttovikt om cirka 4,95 gram per mynt. Redan den 1 januari 1606 överlämnades de första 30 carolinerna till Karl IX av hans räntmästare. Dessa bar ett lagerkrönt porträtt och präglades med två olika åtsidesstampar och en gemensam frånsida, där största skillnaden mellan åtsidorna var årtalssiffrornas storlek.

Det faktum att Künkermyntet är tyngre än 16-mark carolinen och saknar valör antyder att det inte var avsett att ingå i den vanliga svenska valörserien, utan snarare speglar kungens ursprungliga intention att införa ett guldmynt i gyllen-standard. Den venetianska dukaten och den ungerska gyllen hade i stort sett identiskt guldinnehåll, vilket ytterligare stärker denna tolkning.

När köpmännen klagade på den ogynnsamma växelkursen vid riksdagen 1607, svarade Karl IX krasst att de kunde höja priserna på sina varor för att kompensera, någon ändring i förordningen genomfördes aldrig.

Denna text är en sammanfattning av artikeln från SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFT nummer 6 år 2016 skriven av Bengt Hemmingsson

Källor:
– Daniel Georg Nescher, Berchs myntbeskrivning, KB, signum D:209:1–3
– Peder Pederssons räkenskaper 1606, Räntekammaren
– Stockholms stads tänkeböcker IX: 1616–1617, s. 455
– D.S. Madai, Vollständiges Thaler-Cabinet, Königsberg 1767
– S. Menzinsky, En studie av Karl IX:s mynthistoria, del II–III
– J.T. Nyqvist, Om riksdagen i Uppsala år 1607, 1865
– Samling Bonde på Ericsberg, myntauktion 2009-11-20, Ulf Nordlind
– A.A. von Stiernman, Samling utaf Kongl. Bref, Stadgar och Förordningar etc., 1747