svenska myntarkivet - karl ix

6 mark 1609 - 1610

Karl IX hade tagit initiativ till att grunda staden Göteborg på Norra Älvstranden, mitt emot Älvsborgs fästning. Göteborg fick sina stadprivilegier år 1607 och befolkades huvudsakligen av holländska köpmän. Ett av de mest anmärkningsvärda privilegierna var rätten att prägla både guld- och silvermynt, en åtgärd som syftade till att stärka stadens ekonomiska betydelse och locka till sig handel.

För att möjliggöra denna prägling utfärdades år 1609 en särskild myntordning, där det fastslogs att mynt skulle präglas i olika markvalörer. Den enda högre guldvalör som kom att realiseras var 6-marken i guld, Karl IX:s vanligast förekommande guldmynt, om än fortfarande mycket sällsynt i numismatiska kretsar. Myntet har en vikt på cirka 1,86 gram, en diameter på 20–21 mm, och en guldhalt på 97,9 %.

6-marken slogs både i Stockholm och i Göteborg. I huvudstaden ansvarade Antony Grooth d.ä. för produktionen, medan Jan Bencken verkade som myntmästare i Göteborg mellan 1609 och 1611. Enligt privilegiebreven skulle mynten bära kungens namn eller porträtt på ena sidan, och stadens vapen på den andra. Vapnet föreställde ett gult lejon med svärd och sköld, stående över tre strömmar i blått fält. Intressant nog är lejonet vänt åt fel håll, alltså "flyende", vilket har skapat debatt bland forskare om det rör sig om ett misstag eller ett medvetet symbolval.

Guldmyntningen i Göteborg var mycket begränsad, men möjliggjordes genom en tullreform, där handelsmän tvingades erlägga tullavgifter i internationellt gångbara guldmynt eller riksdaler, motsvarande ungefär 6 mark. Detta säkrade ett visst inflöde av ädelmetall till det nyetablerade myntverket.

Mellan 1609 och 1611 präglades således både guld- och silvermynt i Göteborg. Men år 1611 drabbades staden av katastrof – den brändes ner av danskarna under kriget, och myntningen upphörde. Staden återuppbyggdes senare av Gustav II Adolf, och mellan 1625 och 1626 återupptogs präglingen av mynt i Göteborg, vilket markerade en ny era för stadens ekonomiska och symboliska betydelse.

6 mark 1609

Som nämnts ovan är 6-marken från 1609 det mest frekvent förekommande guldmyntet från Karl IX på myntauktioner, men det betyder inte att det är ekonomiskt tillgängligt för den genomsnittlige samlaren. Trots sin relativa "vanlighet" i jämförelse med övriga guldvalörer är det fortfarande ett eftertraktat praktmynt med hög numismatisk status.

Vid MISAB 40 år 2022 såldes ett exemplar med beskrivningen "Hack. Bucklig. Plantsspricka", alltså med flera tydliga brister i kvalitet och utseende. Ändå klubbades detta mynt för 72.000 kr exklusive provision, vilket understryker den starka efterfrågan och den högklassiga historiska betydelsen som även de mer slitna exemplaren bär med sig.

6 mark 1610

Detta typmynt, präglat i Göteborg, är idag unikt i privat ägo. Tre exemplar återfinns i offentliga samlingar, båda vid Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 109052_KMK, 109050_KMK och 109051_KMK.

Exemplaret som visas på bilden såldes vid Künker auktion 185, i samband med Hagander 1-försäljningen år 2011. Det var graderat i kvalitet 1+ och klubbades för 36.000 euro exklusive provision

Bild : Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM