svenska myntarkivet - karl ix
10 & 5 mark klipping (1610 - 1611)
Mellan 1610 och 1612 lät Karl IX prägla så kallade guldkvadrater, eller klippingar, i valörerna 10 och 5 mark. Dessa fyrkantiga mynt skiljer sig från övriga Karl IX:s guldmynt både till form och präglingsort, medan de flesta mynt slogs i Stockholm, präglades flera av dessa klippingar i Vadstena år 1611, vilket gör dem särskilt intressanta ur ett historiskt perspektiv.
Klippingarna från Stockholm (1610–1611) har en vikt på cirka 1,64 gram, en storlek på ca 12,5 × 13,5 mm, och en guldhalt på 75,0 %. De från Vadstena år 1611 uppvisar liknande mått, med en vikt runt 1,55 gram, och samma guldhalt. Tidigare antogs 5-marksklippingarna ha samma halt som 10-marken, det vill säga 20 karat (87 %), men moderna metallanalyser visar att både 1610 och 1611 års exemplar håller 18 karat (75 %). Troligen har man följt en myntordning som ännu inte återfunnits.
På åtsidan syns den krönta vasen, vasaättens vapensymbol, tillsammans med inskriften C R (Carolus Rex) och valörbeteckningen XM för 10 mark respektive VM för 5 mark. Frånsidan pryds av en strålkrans med Guds namn Jahve skrivet på hebreiska, en symboltradition som introducerades under Erik XIV och återkom under Karl IX och Gustav II Adolf, men därefter försvann helt ur svensk mynthistoria.
Det är också viktigt att nämna de fyra kända klippingar med årtalet 1612, varav två finns i privat ägo. Trots sitt tilltalande utseende betraktas dessa som senare förfalskningar, sannolikt avsedda för samlarmarknaden, och antingen präglade eller gjutna i modern tid. Eftersom Karl IX avled i oktober 1611, finns inga kända indikationer på att äkta guldkvadrater präglades under 1612.
10 mark 1610
Den största valören bland Karl IX:s guldklippingar var 10-marken, med en vikt på cirka 3,35 gram och en diameter på 20 mm. Myntet är RRRR-klassad och endast två exemplar är dokumenterade i privat ägo.
Det bäst bevarade kända exemplaret såldes vid Künker auktion 219 år 2012, i samband med Hagander 4-försäljningen. Det var graderat i kvalitet 01 och klubbades för 16.000 euro exklusive provision.
Bild : Künker 219
5 mark 1610 - 1611
För att särskilja mynt präglade i Stockholm och Vadstena under 1610–1611 finns flera tydliga kännetecken. Stockholmspräglingar har vanligtvis en kvadratiskt orienterad frånsida, medan Vadstena-mynten ofta uppvisar en roterad (rombisk) frånsida samt varierande placering av valörsiffran.
En annan viktig skillnad är guldhalten. Mynt från Stockholm präglades med en högre halt, omkring 87 % (20 karat), medan Vadstena-mynten höll 75 % (18 karat). Även vikten skiljer sig: en 5-mark från 1611 väger omkring 1,55 gram om den är präglad i Vadstena, jämfört med 1,64 gram från Stockholm.
År 1610 präglades 5-marksklippingen endast i Stockholm, och är idag känd i fyra exemplar i privat ägo, vilket motsvarar en RRR-klassning. Det senaste kända försäljningstillfället var vid Künker auktion 196 (Hagander 2) år 2011, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 7.500 euro exklusive provision. Exemplaret på bilden återfinns på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 109056_KMK.
1611 års 5 mark förekommer i tre kända varianter:
En med kvadratisk frånsida, vilket indikerar prägling i Stockholm,
samt två med rombisk frånsida, präglade i Vadstena.
Samtliga tre varianter är RRRR-klassade, det vill säga unika i privat ägo.
– Stockholmsvarianten återfinns på KMK under föremålsnummer 109133_KMK.
– Den första Vadstena-varianten finns under föremålsnummer 109134_KMK.
– Den andra Vadstena-varianten, med valören placerad bredvid vasen på åtsidan, är det senast sålda exemplaret, vilket klubbades vid MISAB 43 år 2023 i kvalitet 01 för 165.000 kr exklusive provision.
