Drottning Kristina (1626–1689) var regent över Sverige från 1632 till 1654 och är känd för sin bildning, starka personlighet och ovilja att regera enligt traditionella kungliga ideal. Hon blev drottning vid sex års ålder efter sin far Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen, men Sverige styrdes fram till hennes myndighetsdag 1644 av en förmyndarregering ledd av Axel Oxenstierna.
Under Kristinas regeringstid stärkte Sverige sin position som stormakt genom Westfaliska freden 1648, som avslutade trettioåriga kriget och gav Sverige kontroll över viktiga tyska områden. Trots sin politiska skicklighet var Kristina ointresserad av att gifta sig och producera en arvinge, vilket skapade osäkerhet kring tronföljden. Hennes extravaganta hovliv och stora konst- och kulturintresse ledde till ökade statliga utgifter, vilket försämrade Sveriges ekonomi.
År 1654 abdikerade Kristina oväntat till förmån för sin kusin Karl X Gustav och lämnade Sverige. Hon konverterade till katolicismen, något som var otänkbart för en svensk regent vid denna tid, och levde sedan i Rom där hon blev en inflytelserik kulturpersonlighet och beskyddare av konst och vetenskap.
Drottning Kristinas mynthistoria:
Under drottning Kristinas regeringstid skedde omfattande förändringar inom myntväsendet. Silvermyntningen återupptogs i stor skala, och både riksdaler- och markvalörer präglades i stora mängder. Samtidigt fortsatte kopparmyntningen utan avbrott, där präglingsorterna varierade över tid, med Nyköping, Säter och från 1644 Avesta som de främsta myntverken.
Plåtmynt – en revolution inom svensk myntning
Den viktigaste nyheten var införandet av plåtmynt år 1644. Dessa var stora kopparplattor med präglade hörn- och mittstämplar som angav valör och regent. Det största av dem – 10 daler silvermynt – vägde hela 19,7 kilo. Trots vikten ansågs dessa mynt vara "portabla" eftersom de lätt kunde exporteras när kopparpriset steg internationellt. Den ekonomiska tanken bakom plåtmynten var att de skulle ha ett fast metallvärde, till skillnad från nödmynt, och fungera som en stabil handelsvaluta.
Fluktuerande valutakurser och ekonomiska utmaningar
Under Kristinas tid varierade valutakurserna kraftigt. Exempelvis kunde en riksdaler motsvara mellan 6 och 9,5 mark, beroende på om det var silvermynt, markmynt eller kopparmynt. Kopparmyntets värde fluktuerade särskilt mycket, och den ekonomiska politiken var delvis anpassad för att gynna exporten av koppar.
Drottning Kristinas mynt och konstnärliga utformning
Kristinas riksdalersmynt bar ofta inskriptionen Salvator Mundi Salva Nos (”Världens Frälsare, fräls oss”) och hade varierande porträtt av drottningen. Från 1640-talet avbildades hon i en praktfull klänning, men alltid utan krona, då hon ansåg den vara missklädsam.
Bland de mest konstnärligt framstående mynten finns präglingar av Erich Parise, en skicklig gravör inkallad av den konstintresserade drottningen. Hans stil präglades av en stram klassicism, vilket skiljde sig från den annars dekorativa barockstilen. Hans mynt, särskilt 8 mark från 1649, räknas till några av de vackraste svenska mynten från perioden.
Plåtmyntens öde – export och nedsmältning
Trots att över 25.000 exemplar av 10-dalermyntet präglades, har endast tre exemplar bevarats till idag. De flesta exporterades och smältes ner för sitt höga kopparvärde. Plåtmynten var en ekonomisk innovation, men deras storlek och vikt gjorde dem opraktiska i inhemsk handel.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
