Karl XI (1655 - 1697) var kung av Sverige från 1660 till 1697 och stärkte den svenska monarkin genom att skapa stabilitet efter stormaktstidens utmaningar. Han blev kung vid fem års ålder, och förmyndarregeringen som styrde fram till 1672 var ineffektiv. När han tog makten själv visade han ledarskap under Skånska kriget (1675–1679) och försvarade Sverige mot Danmark.
Efter kriget genomförde Karl XI omfattande reformer för att stärka staten. Genom reduktionen återtog kronan gods från adeln, vilket ökade statens inkomster och minskade adelns makt. Han förbättrade skattesystemet, centraliserade makten och byggde upp en stark armé genom indelningsverket.
Som envåldshärskare inspekterade Karl XI personligen rikets olika delar och lade grunden för det karolinska enväldet. Hans regeringstid präglades av fred, ekonomisk stabilitet och en stärkt svensk statsmakt. Efter hans död 1697 efterträddes han av sin son, Karl XII.
Karl XI:s mynthistoria:
Under 1660-talet och de följande decennierna präglades den svenska penninghistorien av innovation, anpassning och utmaningar. Landet genomgick flera viktiga förändringar i både myntsystem och ekonomiska strukturer. För att hantera ekonomiska svårigheter minskades myntens vikt och finhalt, vilket var särskilt tydligt för öre, mark och plåtmynt. Plåtmyntet, som var stort och ohanterligt, förlorade successivt i vikt – en utveckling som avspeglar både tekniska och ekonomiska behov under tiden. Parallellt präglades kopparmynt i nya valörer som 2½, 2, 1 och ½ öre, vilket gjorde valutasystemet mer flexibelt.
En av de mest betydelsefulla nyheterna under perioden var introduktionen av sedlar – de första i Europa – som gavs ut av Johan Palmstruchs bank 1661. Sedlarna togs emot med stor entusiasm av allmänheten på grund av plåtmyntets praktiska svårigheter. Dock skapade sedlarna snabbt problem när banken utfärdade fler än den kunde täcka med plåtmynt. Detta underminerade förtroendet för den nya valutan och ledde till bankens konkurs samt Palmstruchs fängelsedom. Efter denna turbulens grundades 1668 Riksens ständers bank (idag Sveriges riksbank), världens äldsta statsbank. Den nya banken fick i sina föreskrifter ett förbud mot att ge ut sedlar, men i praktiken började andra former av papper, såsom anvisningar och checker, cirkulera istället för kopparmynt.
Myntpräglingen under perioden präglades av både tekniska och konstnärliga utmaningar. Silverpräglingarna från 1660-talet visar en stor variation, ofta med grovt graverade stampar på grund av begränsade tekniska resurser. Mynt präglades i flera valörer, och bland dessa fanns den populära dukatserien, som slogs nästan årligen mellan 1662 och 1695. Dessa mynt bar ofta bilder av kungen, från Karl XI som barn till vuxen. Även koppar- och plåtmynt präglades, med de största mängderna i Avesta, men några sällsynta mynt, som 2 daler plåtmynt, slogs även i Kengis, världens nordligaste myntverk.
Valutasystemet utvecklades också, där kopparmyntets värde i förhållande till silvermyntet varierade kraftigt över åren. Pariteter mellan olika myntslag, såsom daler, mark och öre, skapades för att bringa ordning i det komplexa systemet. Nya beteckningar, som "karolin" istället för mark, introducerades och började användas i både dagligt tal och skrift.
Sammanfattningsvis var denna period en tid av omfattande förändringar och anpassningar inom Sveriges monetära system. Utmaningar med myntens hantering och värde drev fram innovationer som sedlar och nya myntslag. Dessa reformer, tillsammans med grundandet av Riksens ständers bank, lade grunden för Sveriges moderna finanssystem och markerade en brytningstid i landets penninghistoria.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
