svenska myntarkivet - sigismund

mARKMYNT

Sigismunds enmark 1593 präglades under en politiskt känslig period då hertig Karl ännu styrde Sverige, trots att Sigismund utsetts till kung. Myntet saknar kungens namn och porträtt, vilket ses som ett medvetet försök att tona ner hans inflytande. Med omskriften "MONETA NOVA REGNI SVECIE" och Johan III:s valspråk "DEVS PROTECTOR NOSTER", framstår prägeln snarare som Karls verk än Sigismunds. Trots en upplaga på över 13.000 exemplar är myntet idag RRR-klassat, med endast fem kända exemplar.

Året därpå, 1594, efter kröningen, kunde Sigismund officiellt prägla mynt i sitt eget namn. Den nya enmarken fick då både kungens porträtt, namn och titel, med "POL REX" (Polens kung) på åtsidan och "REGIS SVECIE" (Sveriges konung) på frånsidan, en tydlig signal om var hans lojalitet låg. Denna typ finns idag inte i privat ägo.

1 mark 1593

1593 års enmark präglades mitt under en politisk övergångsperiod, då Sverige befann sig i maktbalans mellan hertig Karl och den nyvalde kungen Sigismund III Vasa. Trots att Sigismund formellt blivit kung i november 1592, lyser både hans namn och titel med sin frånvaro på denna utgåva – ett tydligt tecken på att myntet snarare tillkommit under hertig Karls inflytande. Istället ser vi kungafamiljens vapen, vasen, som centralt motiv i en av sköldarna, medan omskriften "MONETA NOVA REGNI SVECIE" – "Kungariket Sveriges nya mynt" – framhäver själva riket snarare än dess regent.

Samma strategi återfinns även på andra samtida valörer från 1593, såsom ettören, halvören och fyrken, där bokstaven S förekommer men snarare syftar på Stockholm än på Sigismund. Även frånsidans omskrift "DEVS PROTECTOR NOSTER" – "Gud vår beskyddare" – är Johan III:s valspråk, vilket ytterligare antyder att myntet inte var Sigismunds initiativ, utan snarare ett politiskt schackdrag från hertig Karl för att hålla kungens inflytande på avstånd.

Valörbeteckningen "MARC ORTIG" är också unik för denna utgåva och väcker associationer till äldre valörsystem från medeltiden, där 1 mark motsvarade 8 öre. Genom att anknyta till den tid då örtugar med hög silverhalt var norm, skapades ett intryck av tyngd och ekonomisk stabilitet – särskilt viktigt i en tid då myntvärdet urholkades av inflation.

Sett till själva myntfakta präglades denna enmark i Stockholm år 1593, under ledning av myntmästare Gillis Coyet (aktiv 1574–1602) och gravören Henrik Isersnidare. Myntet hade en vikt på ca 7,51 gram, en diameter mellan 30 och 33 mm, samt en silverhalt på 56,25 % enligt den tidens myntordning. Trots att hela 13.442 exemplar präglades, är det idag extremt ovanligt, med endast fem kända exemplar bevarade, vilket gör att det numera är RRR-klassat i samlarkretsar.

Senaste försäljning av ett exemplar skedde via Stack’s L.E. Bruun Part II i början av 2025, där ett mycket välbevarat mynt i MS61 (≈ svensk kvalitet 01) klubbades för 16.000 euro exklusive provision. Före det såldes ett annat exemplar på MISAB 19 år 2016, i kvalitet 1+, för 74.000 SEK.

1 mark 1594

I och med kröningen år 1594 blev Sigismund officiellt Sveriges kung och kunde därmed låta prägla mynt med både sitt namn och porträtt. Den tidigare enmarken gjordes nu om i syfte att befästa hans kungliga legitimitet, och man ser tydligt hur han valde att lyfta fram sin polska kungatitel. På åtsidan, där hans porträtt syns, återfinns inskriptionen POL REX – Polens konung – medan frånsidan bär texten REGIS SVECIE, Sveriges konung. Det är uppenbart att Sigismund prioriterade sin roll som Polens kung framför sin svenska titel.

Myntet präglades i Stockholm år 1594, med en vikt på cirka 7,31 gram, en diameter om 32–33 mm, och en silverhalt på 87,5 %. Produktionen leddes av myntmästaren Gillis Coyet (aktiv 1574–1602), medan gravören Henrik Isersnidare (1589–1603) stod för det konstnärliga utförande.

Inga kända exemplar i privat ägo utan finnes bara i offentliga samlingar