Ulrika Eleonora (1688–1741), född som prinsessa av Sverige, var dotter till Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den äldre. Hon blev Sveriges regent 1719 efter sin bror Karl XII död, då hon kröntes till drottning i ett turbulent läge för landet. Ulrika Eleonora var den sista svenska monark som regerade med absolut makt, även om hon snart tvingades dela makten med riksdagen.
Hennes korta tid som regent präglades av Sveriges återhämtning efter det Stora nordiska kriget (1700–1721), som hade lämnat Sverige försvagat både ekonomiskt och militärt. Ulrika Eleonora insåg snabbt de politiska begränsningarna i sin roll och valde att abdikera 1720 till förmån för sin make Fredrik av Hessen, som senare blev Fredrik I. Hennes abdikation markerade övergången till frihetstiden, då riksdagen fick ett ökat inflytande och monarkens makt kraftigt reducerades.
Under sin korta tid som regent bidrog Ulrika Eleonora till 1719 års regeringsform, som stärkte riksdagens politiska inflytande och begränsade monarkens makt. Hon arbetade också för att skapa stabilitet i riket och nådde en viktig diplomatisk framgång genom freden i Frederiksborg 1720, som avslutade konflikten med Danmark.
Klicka på respektive mynttyp för att fördjupa dig inom årtalen!
