svenska myntarkivet - Adolf Fredrik

1 Riksdaler (1751 - 1771)

Adolf Fredriks 1 riksdaler präglades vid Myntverket i Stockholm från 1751 till 1771, med ett uppehåll år 1758. Under perioden slogs sammanlagt 877.847 mynt, fördelade på tre huvudtyper som visar hur den svenska riksdalern stegvis gick från ett internationellt handelsmynt utan angiven valör till ett tydligare svenskt betalningsmedel.

Mynten väger omkring 29,25 gram, har en diameter på cirka 42 millimeter och består av silver med finhalten 878/1000. Det motsvarar ungefär 25,7 gram rent silver, en vikt och silverhalt som gjorde riksdalern jämförbar med flera av Europas stora handelsmynt.

På åtsidan återges Adolf Fredriks högervända halsporträtt, omgivet av den latinska kungatiteln ADOLPHUS FRIDERICUS DEI GRATIA REX SVECIAE, Adolf Fredrik, med Guds nåde Sveriges konung. Frånsidan visar rikets tre kronor på ett krönt klot, omgivet av Serafimerordens kedja och kungens valspråk SALUS PUBLICA SALUS MEA, vilket kan översättas till allmänhetens väl är mitt väl.

Serien delas in i tre huvudtyper. På den första typen, präglad 1751–1757 och 1759–1766, saknas valörbeteckning helt. Myntets värde framgick i stället av dess fastställda vikt, silverhalt och storlek. Under 1767–1769 infördes den tydliga valören 1 RD, och under 1770–1771 uttrycktes samma värde som 3 DALER SILVERMYNT. De tre typerna har alltså samma grundläggande silvervärde, trots att valören anges på olika sätt.

På myntets kant finns den latinska randskriften MANIBUS NE LAEDAR AVARIS, ungefär må jag inte skadas av giriga händer. Texten var mer än en dekorativ detalj. Den gjorde det möjligt att upptäcka om någon hade filat eller klippt bort silver från kanten, ett vanligt problem när myntets metallinnehåll motsvarade dess värde.

De första mynten graverades av Daniel Fehrman, vars signatur förekommer som DF eller F. Från 1764 övertogs arbetet av sonen Carl Gustaf Fehrman, vilket medförde förändringar i både porträtt och frånsidans detaljer. Myntmästaren Hans Malmberg, med initialerna HM, ansvarade för präglingen fram till 1762, varefter Albrekt Lindberg och initialerna AL tog över.

Serien innehåller ett stort antal samlarvärda varianter. Antalet serafer i ordenskedjan kan variera, liksom porträttets storlek, kungens hår, rosetten och gravörsignaturens placering. År 1754 förekommer i fyra kända varianter, där den vanligaste har bokstaven F på halsen. Betydligt svårare är varianterna med signaturen placerad vid halsavskärningen, en längre rosett eller ett årtal som har omarbetats från en äldre stamp.

Den största årtalsrariteten är 1757, då endast 2.172 exemplar präglades. Swemynts dokumentation omfattar endast tre exemplar i privat ägo. Även 1759, med en upplaga på 3.781 mynt och omkring tio dokumenterade exemplar, är mycket svår. Årgången 1761 hade en betydligt större upplaga på 15.536 mynt, men är trots detta sällsynt på marknaden och endast ett mindre antal exemplar har kunnat kartläggas.

Åren 1769 och 1770 är särskilt intressanta för variantsamlaren. Riksdalern från 1769 förekommer med sju eller nio serafer, tillsammans med olika stora porträtt. På 3 daler silvermynt 1770 finns ordenskedjor med nio eller elva serafer, och även tydliga skillnader i porträttets storlek kan observeras.

Adolf Fredrik avled den 12 februari 1771, men riksdalermynt med hans porträtt och valören 3 daler silvermynt hann ändå präglas med årtalet 1771. Samma år slogs även mynt med sonen Gustav III porträtt, vilket gör 1771 till ett ovanligt övergångsår där två svenska kungar förekommer på riksdalermynt med samma årtal.

Adolf Fredriks riksdaler är därmed mer än en följd av årtal. Serien dokumenterar hur valörsystemet förändrades, hur två generationer av familjen Fehrman utvecklade det kungliga myntporträttet och hur små skillnader i serafer, signaturer och stampar kan förvandla ett till synes vanligt mynt till en betydande numismatisk raritet.

1 Riksdaler 1757

Av upplagan om 2.172 exemplar år 1757 är i dag endast tre exemplar kända i privat ägo. Det senast dokumenterade auktionsfallet inträffade vid MISAB 28 år 2018, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 32.000 kr plus 18,75 % provision, vilket motsvarar den högsta kända kvaliteten för denna extremt sällsynta årgång.

De tre kända privata exemplaren kan identifieras enligt följande proveniens:

Exemplar 1 har en lång och väl dokumenterad auktionshistorik och kan följas från Ahlström auktion 71, via Sven Törngrens samling (såld genom Spink år 2000), därefter åter vid Ahlström auktion 47, och vidare till Hirsch auktion 21.

Exemplar 2 härstammar från R. Jonssons samling.

Exemplar 3 utgörs av detta exemplar som även denna gick till R. Jonsson

1 Riksdaler 1759

Årgång 1759 är även den ett svårt samlarår, med en upplaga om 3.781 exemplar. I dag är endast tio exemplar kända. Det senast auktionerade exemplaret inrikes såldes vid MISAB 36, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 11.500 kr plus 18,75 % provision. Utrikes finner vi senaste sålda exemplaret via Oslo Myntgalleri 42 där ett exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 10.000 NOK (+20%)

2 olika porträtt av 3 dsm 1770?

Det är alltid något särskilt när man stöter på detaljer som inte finns dokumenterade i den etablerade myntlitteraturen. Ett tydligt exempel är att 3 daler silvermynt 1770 tycks förekomma i två skilda porträtttyper, dels det välkända stora porträttet, dels ett nyupptäckt och nu dokumenterat mindre porträtt.

Vid MISAB 48, 2026, kunde båda varianterna studeras sida vid sida, där lot 328 representerade det stora porträttet och lot 329 det mindre. Vid en direkt jämförelse framträder tydliga skillnader, där det mindre porträttet uppvisar ett yngre uttryck, mycket likt 1769 års stora porträtt men i ett mer kompakt utförande (jfr SMB 22 & 25).

Hur många exemplar som existerar av denna variant från 1770 återstår ännu att fastställa, men att en nu är dokumenterad är i sig ett viktigt steg. Det här är ett utmärkt exempel på hur praktisk marknadsobservation och noggrann jämförelse fortsatt kan bidra med ny kunskap, även inom välstuderade områden av svensk numismatik.