svenska myntarkivet - adolf fredrik

1 dukat från östra silvberget 1751 och 1754

Under Adolf Fredriks regering präglades sällsynta dukater, slagna av guld utvunnet ur fyndigheterna vid Östra Silvberget i Dalarna, strax väster om Säter. Att malmen där innehöll spår av guld var känt redan under medeltiden, men det dröjde till 1700-talet innan fyndigheten åter väckte större intresse.

År 1730 mutade bergsrådet Adolf Adolphsson Christiernin in både Östra och Västra Silvberget, efter att ha vistats utomlands mellan 1726 och 1729 för att studera bergverk, metallurgi och järnhantering. Under denna resa uppges han ha fått tag på ett ”urgammalt manuskript”, som en tidigare besökare i Sverige lämnat efter sig. I dokumentet omtalades att det fanns gediget guld i malmen vid Östra Silvberget, och att silvermalmen där var ”gyldisk”, alltså innehöll naturligt guldblandat silver.

Christiernin trodde starkt på fyndighetens potential och investerade stora summor i projektet. År 1748 lyckades han få med sig Fredrik Rothoff, ägare till Carl Gustafs stads järnverk, som kompanjon, vilket gjorde det möjligt att påbörja mer storskaliga undersökningar och brytning.

År 1751 kunde driften vid Östra Silvberget slutligen inledas, och under samma år utvanns de första guldkornen ur den brutna silvermalmen. Denna framgång föranledde Christiernin att skicka en skrivelse till Kungl. Maj:t, där han redogjorde för sitt arbete och bad om tillstånd att få prägla ”en minnespenning om Gruvans ånyo upptagande”. Han önskade att kungens bröstbild skulle pryda åtsidan, likt vad som var brukligt på svenska dukater.

Den 23 april 1752 beviljade Kungl. Maj:t ansökan, och 50 dukater slogs i Stockholm med årtalet 1751, kung Adolf Fredriks trontillträdesår, trots att de präglades året därpå. Dukaterna graverades av Daniel Fehrman och visar på frånsidan det lilla rundade riksvapnet omgivet av Serafimerordens kedja, samt den karakteristiska omskriften:
"ÖSTRA SILFBERGET I KOPPARBERGS LÄN".

I början av 1755 återkom Christiernin med en ny anhållan om att få prägla ytterligare 150 dukater, vilket också beviljades. Dessa präglades under 1755 men försågs med årtalet 1754, troligen av praktiska eller symboliska skäl.

Totalt slogs alltså 200 dukater av guld från Östra Silvberget, och de räknas idag till några av 1700-talets mest exklusiva och numismatiskt betydelsefulla svenska mynt. De har samma vikt och storlek som övriga samtida dukater, 3,45 gram, 22 mm i diameter och 97,6% guldhalt, men deras unika ursprung, tillkomsthistoria och symbolik gör dem till ett av de mest eftertraktade kapitlen inom svensk guldmyntning.

1 dukat 1751

Som skrivet ovan så fick Adolf Adolphsson Christiernin tillstånd av Adolf Fredrik att på 1750-talet prägla minnesdukater i en väldigt begränsad upplaga. 1751 var det året som det präglades minst av det vill säga endast 50 stycken. Senaste auktionen man såg detta årtal på var på Hagander 2, 2011, då i kvalitet 01/0.

Av de 50 som präglades så finns det idag endast 3 kända exemplar kvar, vilket i sig är riktigt imponerande med tanke på upplagan.

1 dukat 1754

Nästa upplaga av dukaterna från Östra Silvberget präglades 1754 då i 150 exemplar, så en bra ökning från de 50 som präglades 1751. Dessa är mer förekommande på myntmarknaden och sågs senast på MISAB 35, 2020, då i kvalitet 1+/01)(1+. Slutpriset för denna rackare låg på 405.000 SEK, imponerande med tanke på att den har en "böj" synligt från frånsidan. Idag finns det 5 kända exemplar av de 150 stycken som präglades 1754.