svenska myntarkivet - adolf fredrik

1 dukat från östra silvberget 1751 och 1754

Under Adolf Fredriks regeringstid präglades några av de mest säregna och exklusiva svenska guldmynten, dukater slagna av guld utvunnet ur fyndigheterna vid Östra Silvberget i Dalarna, beläget strax väster om Säter. Dessa mynt utgör inte bara en numismatisk raritet, utan också kulmen på ett flera sekler långt försök att utvinna ädelmetaller ur en av Sveriges mest mytomspunna gruvor.

Redan under medeltiden, sannolikt så tidigt som 1200-talet, var Östra Silvberget känt för sina silverfyndigheter. Malmen beskrevs som ”gyldisk”, vilket innebär att den innehöll naturligt guld i förening med silver, ibland upp till 10–15 % av silverhalten. Fyndigheten väckte tidigt intresse, och enligt äldre uppgifter kan till och med en guldkedja i Livrustkammaren från 1500-talet ha tillverkats av guld från denna gruva. Trots detta visade sig brytningen svår och olönsam i längden, och verksamheten lades ned 1641 under drottning Kristinas förmyndarregering.

Under 1700-talet väcktes dock nytt liv i drömmen om svenskt guld. En central gestalt i detta var bergsrådet Adolf Adolphsson Christiernin, som efter studieresor i Europa 1726–1729 återvände med förnyad tro på fyndighetens potential. Han uppges ha fått tillgång till ett äldre manuskript som beskrev guldförekomster i Östra Silvberget, vilket ytterligare stärkte hans övertygelse. År 1730 mutade han in både Östra och Västra Silvberget och investerade betydande resurser i projektet.

Efter flera års arbete och ekonomiska uppoffringar, där Christiernin till slut fick stöd av Fredrik Rothoff år 1748, kunde brytningen återupptas i större skala. År 1751 nåddes de första konkreta resultaten, då guldkorn utvanns ur den brutna silvermalmen. Detta var en symbolisk framgång av stor betydelse, inte minst i ett land som länge haft begränsad tillgång till ädelmetaller.

Som ett direkt resultat av denna framgång ansökte Christiernin hos Kungl. Maj:t om tillstånd att få prägla en minnespenning över gruvans återupptagande. Han föreslog att myntet skulle bära kungens porträtt, i likhet med samtida dukater. Ansökan beviljades den 23 april 1752, och samma år präglades de första 50 dukaterna vid Kungliga Myntet i Stockholm, med årtalet 1751, vilket även är året för Adolf Fredriks trontillträde.

Dukaterna graverades av den framstående Daniel Fehrman och visar på frånsidan det lilla riksvapnet omgivet av Serafimerordens kedja, tillsammans med den unika och för mynttypen karakteristiska omskriften:

”ÖSTRA SILFBERGET I KOPPARBERGS LÄN”

Denna text gör mynten unika i svensk mynthistoria, då de tydligt anger ursprunget för det använda guldet, något som annars ytterst sällan framhävs så explicit.

Projektet fortsatte, och i början av 1755 beviljades ytterligare en ansökan från Christiernin om att prägla fler dukater. Under detta år slogs ytterligare 150 exemplar, vilka dock försågs med årtalet 1754, sannolikt av praktiska eller symboliska skäl.

Totalt präglades således endast 200 dukater av guld från Östra Silvberget, fördelade på årtalen 1751 och 1754. Mynten följer den internationella dukatstandarden med en vikt på cirka 3,45 gram, en diameter på omkring 22 mm och en guldhalt på 97,6 %, men det är deras ursprung och tillkomsthistoria som gör dem unika.

Trots de initiala framgångarna visade sig gruvprojektet i längden vara ekonomiskt ohållbart. Christiernin ruinerades till slut av sina investeringar och avled utfattig, ett öde som speglar de stora risker som var förknippade med 1700-talets gruvdrift. Ändå lever hans arbete kvar genom dessa mynt, som utgör ett konkret arv från försöken att etablera en svensk guldproduktion.

1 dukat 1751

Som skrivet ovan så fick Adolf Adolphsson Christiernin tillstånd av Adolf Fredrik att på 1750-talet prägla minnesdukater i en väldigt begränsad upplaga. 1751 var det året som det präglades minst av det vill säga endast 50 stycken. Senaste auktionen man såg detta årtal på var på Hagander 2, 2011, då i kvalitet 01/0.

Av de 50 som präglades så finns det idag endast 3 kända exemplar kvar, vilket i sig är riktigt imponerande med tanke på upplagan.

1 dukat 1754

Nästa upplaga av dukaterna från Östra Silvberget präglades år 1754, då i 150 exemplar – en markant ökning jämfört med de 50 som präglades 1751. Trots detta är även 1754 års prägling mycket sällsynt, och endast fem kända exemplar är idag belagda i privata samlingar.

Dessa dyker upp på marknaden något oftare än 1751 års upplaga. Ett exempel sågs vid MISAB 35 år 2020, graderat till 1+/01)(1+, där det klubbades för 405.000 SEK. Ett anmärkningsvärt resultat, särskilt med tanke på den synliga ”böjen” på frånsidan.

Ett annat exemplar såldes senast på Oslo Myntgalleri auktion 41 år 2025, där det i kvalitet 1+ nådde ett slutpris på 160.000 NOK, exklusive provision.