När Erik XIV tillträdde tronen 1560 ökade myntproduktionen jämfört med Gustav Vasas regeringstid. Hovets och kröningens kostnader förenades med behovet av militär upprustning inför Nordiska sjuårskriget 1563–1570, där Sverige stod mot Danmark, Lübeck och Polen.

För att hushålla med silver präglades bland annat 3-marken och 1½-marken 1562, vanligen benämnda krigsmynt. Den mindre valören hade en föreskriven vikt på omkring 15,6 gram och en silverhalt på endast 37,5%. Präglingen begränsades till 1562, vilket gör myntet till en tydlig ettårstyp.

Istället för kungaporträtt visar myntet en landskapsbild med bebyggelse, murar och torn, över vilken en spira sänks från himlen. Den andra sidan bär det stora riksvapnet. Bildens centrala budskap uttrycks genom kungens valspråk:

Spiran symboliserar en kungamakt som överlämnas av Gud. Myntet förenar därmed krigsfinansiering och politisk legitimering: Erik framställs som Sveriges rättmätige kung i en tid av skärpta motsättningar med Danmark.

Landskapets identitet är omdiskuterad. Älvsborg, Sveriges dåvarande hamnläge mot väster, är den tolkning som används i Ekonomiska museets presentation. Stockholm med stadens slott vid Mälaren är ett alternativt förslag. Platsen bör därför anges som en tolkning, inte som slutligt fastställd.

Typen är ganska vanligt förekommande i jämförelse med många av Erik XIV:s rariteter. Välpräglade exemplar med tydligt landskap och fina originalytor är däremot svårare att finna. Ett museiexemplar finns bevarat i Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet under föremålsnummer 107387_KMK .