svenska myntarkivet - erik xiv

16 öre (1562 - 1568)

Under Erik XIV:s tid präglades 16 öre klippingar i Stockholm mellan 1562 och 1568. De präglades i kvadratisk form med en vikt runt 24 gram och varierande silverhalt, beroende på myntordning: från 48,4% vid introduktionen, via 37,5% under hösten 1562, till 34,4% från maj 1563. Ett särskilt undantag gäller för en 1563-utgåva med 50% silverhalt, sannolikt utgiven för Hertig Magnus.

Varianterna skiljs bland annat genom korsets placering över eller under valören, vilket visar präglarverkets plats, under för Norrström (aktiv till 1562), över för Gråmunkeholmen (aktiv hela perioden). Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer satte sina avtryck genom kronornas form och detaljer i kronringarna: linjer tyder på Olofsson, punkter på Hohenauer, och även antalet hål i sveakronorna (två hos Olofsson, fyra hos Hohenauer) är identifierande drag.

Vissa mynt har punkter i sveaskölden, vilket fungerade som ett dolt tecken för att visa vilken silverhalt som gällde, särskilt viktigt mellan september 1562 och maj 1563. Det finns också unika detaljer som stjärnor mellan bokstäverna E och R, samt kolon före och efter valören, där den sistnämnda signalerar prägel för Hertig Magnus och är mycket sällsynt.

Flera av årgångarna är idag mycket ovanliga eller RRRR-klassade, medan exempelvis 1564–1566 förekommer något oftare. 1568 års mynt är sällsynta med få kända exemplar.

16 öre 1562

År 1562 inleddes präglingen av Erik XIV:s 16 öre klippingar, massiva, fyrkantiga silvermynt med en vikt på omkring 24 gram. Under året utfärdades flera successiva myntordningar som sänkte silverhalten, från 48,4% i början av året till 37,5% i september. Mynten tillverkades vid två verk i Stockholm: Norrström, där man slog ett kors under valören, och Gråmunkeholmen, där korset placerades ovanför. Dessa kors fungerar som präglingssignaturer och visar tydligt vilken verkstad som myntet kommer från.

De tidigaste typerna graverades av Erik Olofsson och känns igen på släta linjer i kronringarna samt två hål i sveakronorna. Under året tog Mikael Hohenauer över som gravör, och hans arbete utmärks av punkter i kronringarna samt fyra hål i kronorna. En särskilt intressant detalj som förekommer på vissa mynt är en liten punkt i sveaskölden, vilket tros vara en hemlig kontrollmarkering för att signalera den sänkta silverhalten från hösten 1562.

Den vanligast förekommande typen från 1562 är präglad vid Gråmunkeholmen, med kors över valören och utan punkt i sveaskölden. Trots sin klassificering som sällsynt, R-klassad, har man kunnat dokumentera 18 kända exemplar. Ett av de bäst bevarade såldes på MISAB 45 år 2024 i kvalitet 1+ för 10.000 SEK exklusive provision. Under hösten samma år började man slå mynt med punkt i sveaskölden, vilket indikerar att silverhalten sänkts till 37,5%. Även denna typ är R-klassad och känd i 15 exemplar. Ett välbevarat mynt av denna typ såldes på MISAB 37 år 2021 i kvalitet 01 för 20.000 SEK.

I Norrström slogs parallellt två ovanligare typer med kors under valören, en utan punkt (högre silverhalt) och en med punkt (lägre silverhalt). Den förstnämnda, känd i endast sju exemplar, är RR-klassad och såldes senast via Haljak Coin Auction 28 år 2018 i kvalitet 1+ för 430 euro. Den senare typen, med punkt i skölden, dök senast upp på Schulman 384 år 2025 och klubbades då i kvalitet 1/1+ för 600 euro.

16 öre 1563

Under 1563 präglades flera varianter av Erik XIV:s 16 öre klippingar i Stockholm, ett mynt som under året genomgick betydande förändringar både i utseende och silverhalt. Den tidigare standardhalten på 48,4% sänktes först till 37,5% i september, och kort därefter vidare till 34,4%, vilket avspeglas i detaljerna på frånsidan. För att särskilja dessa finhetsnivåer infördes en punkt i sveaskölden, ett dolt kontrolltecken som endast mynträknarna kände till.

De olika myntverken, Norrström och Gråmunkeholmen, går att identifiera genom korsets placering i förhållande till valören: ett kors ovanför tyder på Gråmunkeholmen, medan ett kors under anger Norrström. Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer skapade flera typer som kan särskiljas genom kronringens utformning och antalet hål i sveakronorna, Olofsson använde två hål och släta linjer, medan Hohenauer graverade med fyra hål och punktmönster i ringen.

Vissa varianter som saknar kors helt har förbryllat forskare, och orsaken till avvikelsen är ännu oklar. Flera typer är mycket sällsynta, där vissa är klassade som RRR eller RRRR, vilket indikerar att endast ett fåtal exemplar är kända.

Den första typen som präglades 1563 återanvände samma stampar som 1562 års klippingar. Denna variant, med två kors ovanför valören, präglades i Gråmunkeholmen och har punkt i sveaskölden på frånsidan, vilket indikerar lägre silverhalt. Senaste kända exemplar såldes i kvalitet 1+/01 för 20.000 SEK exklusive provision via MISAB 46 år 2025.

Hohenauers variant, med sina karaktäristiska fyra hål i sveakronorna, är RRR-klassad med fem kända exemplar. Ett sådant såldes via MISAB 41 år 2022 i kvalitet 1/1+ för 5.800 SEK.

En tredje variant, som idag är RR-klassad med sex kända exemplar, kännetecknas av stjärnor mellan bokstäverna E och R i stället för de vanliga punkterna. Denna såldes senast via MISAB 30 år 2019 i kvalitet 1/1+ för 15.000 SEK.

Vad gäller varianten utan kors på åtsidan är dess betydelse fortfarande oklar. Den är under alla omständigheter ytterst sällsynt. Ett stampidentiskt exemplar såldes på MISAB 17 år 2016 i kvalitet 1+ för 17.000 SEK, och endast tre exemplar är idag kända i museisamlingar: KMK (föremålsnummer ej verifierat), Antell-samlingen samt Hallbergs samling i Vasa. Det exemplar som senast såldes via MISAB 30 år 2019, även det i kvalitet 1+, klubbades för 60.000 SEK exklusive provision.

Eftersom inget känt exemplar från 1563 har kors under valören finns ingen tydlig indikation på att några klippingar faktiskt präglades vid Norrströms myntverk detta år.

16 öre 1563

Magnus Gustavsson Vasa föddes på Stockholms slott den 25 juli 1542 som son till kung Gustav Vasa och hans andra hustru, Margareta Eriksdotter Leijonhufvud. Han var yngre bror till Erik XIV, Johan III och Cecilia Vasa, samt äldre bror till den blivande kungen Karl IX. Magnus beskrevs i samtiden som intelligent, konstnärligt lagd och särskilt musikalisk.

När fadern avled 1560, endast några månader efter Magnus fyllt arton, tilldelades han i sitt arv ett vidsträckt hertigdöme. Det omfattade stora delar av både Västergötland och Östergötland, inklusive härader som Kinds, Ydre, Kåkind, Valla, samt större delen av Vadsbo. Dessutom tillkom Dalsland, Sundbo härad i Närke, och delar av norra Småland.

Det är inom detta område som Hertig Magnus lät slå egna mynt, bland annat de så kallade 16 öre klippingarna, vilka särskiljer sig från Erik XIV:s liknande utgåvor genom ett karaktäristiskt tecken: två punkter före och efter årtalet, exempelvis som :63:. Dessa märken anger att mynten präglats på Magnus vägnar, vilket även bekräftas av en kunglig förordning från 1563, där det anges att:

"Ibland thesse - 63 åhrs Klippingar finns några som Hertigh Magnus till Östergötland lät slå och hafwe twå preckor på huar sidhan om Cronan och håller Marker vti fijn. .........8 lodh."

”Bland de 63-års klippingar finns några som hertig Magnus i Östergötland lät slå, vilka har två prickar på vardera sidan om kronan och håller marker i finhet … 8 lod.”

Dessa mynt är i dag sällsynta och högt eftertraktade bland samlare, inte minst tack vare deras unika proveniens och tydliga politiska särprägel i en tid då hertigarna började utöva viss självständighet inom sina respektive territorier. Senaste kända försäljningen skedde via Bruun Rasmussen Online Auction 2147 år 2021, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 42.000 DKK exklusive provision. I dagsläget är endast fem exemplar av denna typ kända i privat eller offentlig ägo.

16 öre 1564

År 1564 präglades högre upplagor av Erik XIV:s 16 öre klippingar, och dessa börjar från och med detta år dyka upp allt oftare på auktioner. Den vanligaste typen har punkter mellan bokstäverna E och R på åtsidan, en detalj som blivit karakteristisk för 1564 års upplaga. Utöver denna finns en mer sällsynt variant där punkterna ersatts med stjärnor, en avvikelse som bara återfinns på omkring 10 kända exemplar. Den vanliga varianten såldes senast via MISAB 46 år 2025 i kvalitet 1+/01 för 6.000 SEK exklusive provision, medan den ovanliga stjärnvarianten klubbades via Myntkompaniet 32 samma år, även den i kvalitet 1+/01, för 1.806 euro exklusive provision. Värderingsmässigt ligger den vanligare typen idag runt 5.000 SEK i kvalitet 1+ och cirka 2.500 SEK i kvalitet 1, medan stjärnvarianten anses vara betydligt mer eftertraktad tack vare sin ovanlighet.