svenska myntarkivet - erik xiv

16 öre (1562 - 1568)

Under Erik XIV:s tid präglades 16 öre klippingar i Stockholm mellan 1562 och 1568. De präglades i kvadratisk form med en vikt runt 24 gram och varierande silverhalt, beroende på myntordning: från 48,4% vid introduktionen, via 37,5% under hösten 1562, till 34,4% från maj 1563. Ett särskilt undantag gäller för en 1563-utgåva med 50% silverhalt, sannolikt utgiven för Hertig Magnus.

Varianterna skiljs bland annat genom korsets placering över eller under valören, vilket visar präglarverkets plats, under för Norrström (aktiv till 1562), över för Gråmunkeholmen (aktiv hela perioden). Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer satte sina avtryck genom kronornas form och detaljer i kronringarna: linjer tyder på Olofsson, punkter på Hohenauer, och även antalet hål i sveakronorna (två hos Olofsson, fyra hos Hohenauer) är identifierande drag.

Vissa mynt har punkter i sveaskölden, vilket fungerade som ett dolt tecken för att visa vilken silverhalt som gällde, särskilt viktigt mellan september 1562 och maj 1563. Det finns också unika detaljer som stjärnor mellan bokstäverna E och R, samt kolon före och efter valören, där den sistnämnda signalerar prägel för Hertig Magnus och är mycket sällsynt.

Flera av årgångarna är idag mycket ovanliga eller RRRR-klassade, medan exempelvis 1564–1566 förekommer något oftare. 1568 års mynt är sällsynta med få kända exemplar.

16 öre 1562

År 1562 inleddes präglingen av Erik XIV:s 16 öre klippingar, massiva, fyrkantiga silvermynt med en vikt på omkring 24 gram. Under året utfärdades flera successiva myntordningar som sänkte silverhalten, från 48,4% i början av året till 37,5% i september. Mynten tillverkades vid två verk i Stockholm: Norrström, där man slog ett kors under valören, och Gråmunkeholmen, där korset placerades ovanför. Dessa kors fungerar som präglingssignaturer och visar tydligt vilken verkstad som myntet kommer från.

De tidigaste typerna graverades av Erik Olofsson och känns igen på släta linjer i kronringarna samt två hål i sveakronorna. Under året tog Mikael Hohenauer över som gravör, och hans arbete utmärks av punkter i kronringarna samt fyra hål i kronorna. En särskilt intressant detalj som förekommer på vissa mynt är en liten punkt i sveaskölden, vilket tros vara en hemlig kontrollmarkering för att signalera den sänkta silverhalten från hösten 1562.

Den vanligast förekommande typen från 1562 är präglad vid Gråmunkeholmen, med kors över valören och utan punkt i sveaskölden. Trots sin klassificering som sällsynt, R-klassad, har man kunnat dokumentera 18 kända exemplar. Ett av de bäst bevarade såldes på MISAB 45 år 2024 i kvalitet 1+ för 10.000 SEK exklusive provision. Under hösten samma år började man slå mynt med punkt i sveaskölden, vilket indikerar att silverhalten sänkts till 37,5%. Även denna typ är R-klassad och känd i 15 exemplar. Ett välbevarat mynt av denna typ såldes på MISAB 37 år 2021 i kvalitet 01 för 20.000 SEK.

I Norrström slogs parallellt två ovanligare typer med kors under valören, en utan punkt (högre silverhalt) och en med punkt (lägre silverhalt). Den förstnämnda, känd i endast sju exemplar, är RR-klassad och såldes senast via Haljak Coin Auction 28 år 2018 i kvalitet 1+ för 430 euro. Den senare typen, med punkt i skölden, dök senast upp på Schulman 386 år 2025 och klubbades då i kvalitet 1/1+ för 550 euro.

16 öre 1563

Under 1563 präglades flera varianter av Erik XIV:s 16 öre klippingar i Stockholm, ett mynt som under året genomgick betydande förändringar både i utseende och silverhalt. Den tidigare standardhalten på 48,4% sänktes först till 37,5% i september, och kort därefter vidare till 34,4%, vilket avspeglas i detaljerna på frånsidan. För att särskilja dessa finhetsnivåer infördes en punkt i sveaskölden, ett dolt kontrolltecken som endast mynträknarna kände till.

De olika myntverken, Norrström och Gråmunkeholmen, går att identifiera genom korsets placering i förhållande till valören: ett kors ovanför tyder på Gråmunkeholmen, medan ett kors under anger Norrström. Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer skapade flera typer som kan särskiljas genom kronringens utformning och antalet hål i sveakronorna, Olofsson använde två hål och släta linjer, medan Hohenauer graverade med fyra hål och punktmönster i ringen.

Vissa varianter som saknar kors helt har förbryllat forskare, och orsaken till avvikelsen är ännu oklar. Flera typer är mycket sällsynta, där vissa är klassade som RRR eller RRRR, vilket indikerar att endast ett fåtal exemplar är kända.

Den första typen som präglades 1563 återanvände samma stampar som 1562 års klippingar. Denna variant, med två kors ovanför valören, präglades i Gråmunkeholmen och har punkt i sveaskölden på frånsidan, vilket indikerar lägre silverhalt. Senaste kända exemplar såldes i kvalitet 1+/01 för 11.500 SEK exklusive provision via MISAB 47 år 2025.

Hohenauers variant, med sina karaktäristiska fyra hål i sveakronorna, är RRR-klassad med fem kända exemplar för typen med punkt i sveaskölden. Ett sådant såldes via MISAB 41 år 2022 i kvalitet 1/1+ för 5.800 SEK. Den vanligare varianten utan punkt i sveaskölden såldes senast via MISAB 48 år 2026 i kvalitet 1+/01 för 8.000 sek exklusive provision (+21%).

En tredje variant, som idag är RR-klassad med sex kända exemplar, kännetecknas av stjärnor mellan bokstäverna E och R i stället för de vanliga punkterna. Denna såldes senast via Oslo Myntgalleri 41 år 2025 i kvalitet 1/1+ för 12.000 NOK.

Vad gäller varianten utan kors på åtsidan är dess betydelse fortfarande oklar. Den är under alla omständigheter ytterst sällsynt. Ett stampidentiskt exemplar såldes på MISAB 17 år 2016 i kvalitet 1+ för 17.000 SEK och endast tre exemplar är idag kända i museisamlingar: KMK (föremålsnummer ej verifierat), Antell-samlingen samt Hallbergs samling i Vasa. Det förekom ett exemplar via MISAB 30 år 2019, även det i kvalitet 1+, klubbades för 60.000 SEK exklusive provision och dök upp igen viaMISAB 47 år 2025 där det klubbades för 64.000 SEK exklusive provision (ca 75.000 inkl)

Eftersom inget känt exemplar från 1563 har kors under valören finns ingen tydlig indikation på att några klippingar faktiskt präglades vid Norrströms myntverk detta år.

hertig magnus 16 öre 1563

Magnus Gustavsson Vasa föddes på Tre Kronor den 25 juli 1542 som son till Gustav Vasa och hans andra hustru Margareta Leijonhufvud. Han var yngre bror till Erik XIV och Johan III samt äldre bror till den blivande kungen Karl IX. Samtida källor beskriver Magnus som intelligent, godhjärtad och konstnärligt lagd, med ett stort intresse för musik.

När Gustav Vasa avled år 1560, endast några månader efter att Magnus fyllt arton år, tilldelades han genom faderns testamente ett omfattande hertigdöme. Det omfattade stora delar av Östergötland, Västergötland, Dalsland, Sundbo härad i Närke samt delar av norra Småland. Hertigdömets administrativa centrum var sannolikt Vadstena.

Magnus hann dock aldrig utöva sitt hertigliga styre fullt ut. Redan år 1563 drabbades han av en svår psykisk sjukdom som kom att prägla resten av hans liv. Sjukdomen växlade mellan lugnare perioder och svåra tillstånd då han kunde bli våldsam eller inte känna igen sina närmaste. Under långa perioder var han därför oförmögen att styra sitt hertigdöme och hölls tidvis inspärrad. Han avled år 1595, 53 år gammal.

Hertig Magnus och mynträtten

Frågan om Hertig Magnus utövade egen mynträtt har länge varit ett av svensk numismatiks största frågetecken. Det viktigaste historiska belägget återfinns i en kunglig myntordning från 1563, där följande passus förekommer:

"Ibland thesse 63 åhrs Klippingar finnes några som Hertigh Magnus till Östergötlandh lät slå och hafwe twå preckor på huar sidhan om Cronan och håller Marker uthi fijn ... 8 lodh."

I modern svenska innebär detta att det bland 1563 års klippingar skulle finnas några som präglats på Hertig Magnus uppdrag. De skulle kännas igen genom två punkter på vardera sidan om kronan och hålla en silverhalt om 8 lod.

Denna uppgift har under århundradena uppmärksammats av flera framstående numismatiker. Elias Brenner uppgav redan på 1700-talet att dessa mynt var 16 öres klippingar. Senare ansåg Axel Wahlstedt att de sannolikt präglades i Vadstena, där Magnus hade sitt huvudsäte. I en artikel i Myntkontakt lyfte även Ernst Nathorst-Böös fram de historiska dokumenten och menade att det inte vore förvånande om Magnus, liksom sin yngre bror Karl, hade utövat egen mynträtt.

Under lång tid betraktades dock Hertig Magnus som en myntherre utan bevarade mynt. Varken Wahlstedt, Nathorst-Böös eller Yngve Almer lyckades identifiera något exemplar trots omfattande genomgångar av både litteratur och museisamlingar.

Idag ser situationen annorlunda ut. De historiska uppgifterna har bekräftats genom att ett fåtal exemplar av de omtalade 16 öres klippingarna från 1563 har kunnat identifieras. Mynten kännetecknas av två punkter på vardera sidan om kronan, precis såsom 1563 års myntordning beskriver, och utgör därmed ett direkt bevis för att Hertig Magnus faktiskt utövade sin mynträtt.

Dessa mynt hör idag till de största rariteterna inom svensk vasatida numismatik och är mycket eftertraktade bland samlare. Deras betydelse ligger inte bara i den extrema sällsyntheten utan även i deras unika historiska proveniens som de enda kända mynten präglade i Hertig Magnus namn. Den senaste offentligt kända försäljningen ägde rum hos Bruun Rasmussen (Online Auction 2147) år 2021, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 42.000 DKK, exklusive provision. I dagsläget är endast fem exemplar av denna typ kända i privat eller offentlig ägo.

16 öre 1564

År 1564 präglades högre upplagor av Erik XIV:s 16 öre klippingar, och dessa börjar från och med detta år dyka upp allt oftare på auktioner. Den vanligaste typen har punkter mellan bokstäverna E och R på åtsidan, en detalj som blivit karakteristisk för 1564 års upplaga. Utöver denna finns en mer sällsynt variant där punkterna ersatts med stjärnor, en avvikelse som bara återfinns på omkring 10 kända exemplar. Den vanliga varianten såldes senast via Schulman 390 år 2026 i kvalitet 1/1+ för 3.488 SEK exklusive provision, medan den ovanliga stjärnvarianten klubbades via Myntkompaniet 32 år 2025, den i kvalitet 1+/01, för 1.806 euro exklusive provision. Värderingsmässigt ligger den vanligare typen idag runt 5.000 SEK i kvalitet 1+ och cirka 2.500 SEK i kvalitet 1, medan stjärnvarianten anses vara betydligt mer eftertraktad tack vare sin ovanlighet.