svenska myntarkivet - erik xiv

16 öre (1562 - 1568)

Under Erik XIV:s tid präglades 16 öre klippingar i Stockholm mellan 1562 och 1568. De präglades i kvadratisk form med en vikt runt 24 gram och varierande silverhalt, beroende på myntordning: från 48,4% vid introduktionen, via 37,5% under hösten 1562, till 34,4% från maj 1563. Ett särskilt undantag gäller för en 1563-utgåva med 50% silverhalt, sannolikt utgiven för Hertig Magnus.

Varianterna skiljs bland annat genom korsets placering över eller under valören, vilket visar präglarverkets plats, under för Norrström (aktiv till 1562), över för Gråmunkeholmen (aktiv hela perioden). Gravörerna Erik Olofsson och Mikael Hohenauer satte sina avtryck genom kronornas form och detaljer i kronringarna: linjer tyder på Olofsson, punkter på Hohenauer, och även antalet hål i sveakronorna (två hos Olofsson, fyra hos Hohenauer) är identifierande drag.

Vissa mynt har punkter i sveaskölden, vilket fungerade som ett dolt tecken för att visa vilken silverhalt som gällde, särskilt viktigt mellan september 1562 och maj 1563. Det finns också unika detaljer som stjärnor mellan bokstäverna E och R, samt kolon före och efter valören, där den sistnämnda signalerar prägel för Hertig Magnus och är mycket sällsynt.

Flera av årgångarna är idag mycket ovanliga eller RRRR-klassade, medan exempelvis 1564–1566 förekommer något oftare. 1568 års mynt är sällsynta med få kända exemplar.

hertig magnus 16 öre 1563

Magnus Gustavsson Vasa föddes på Tre Kronor den 25 juli 1542 som son till Gustav Vasa och hans andra hustru Margareta Leijonhufvud. Han var yngre bror till Erik XIV och Johan III samt äldre bror till den blivande kungen Karl IX. Samtida källor beskriver Magnus som intelligent, godhjärtad och konstnärligt lagd, med ett stort intresse för musik.

När Gustav Vasa avled år 1560, endast några månader efter att Magnus fyllt arton år, tilldelades han genom faderns testamente ett omfattande hertigdöme. Det omfattade stora delar av Östergötland, Västergötland, Dalsland, Sundbo härad i Närke samt delar av norra Småland. Hertigdömets administrativa centrum var sannolikt Vadstena.

Magnus hann dock aldrig utöva sitt hertigliga styre fullt ut. Redan år 1563 drabbades han av en svår psykisk sjukdom som kom att prägla resten av hans liv. Sjukdomen växlade mellan lugnare perioder och svåra tillstånd då han kunde bli våldsam eller inte känna igen sina närmaste. Under långa perioder var han därför oförmögen att styra sitt hertigdöme och hölls tidvis inspärrad. Han avled år 1595, 53 år gammal.

Hertig Magnus och mynträtten

Frågan om Hertig Magnus utövade egen mynträtt har länge varit ett av svensk numismatiks största frågetecken. Det viktigaste historiska belägget återfinns i en kunglig myntordning från 1563, där följande passus förekommer:

"Ibland thesse 63 åhrs Klippingar finnes några som Hertigh Magnus till Östergötlandh lät slå och hafwe twå preckor på huar sidhan om Cronan och håller Marker uthi fijn ... 8 lodh."

I modern svenska innebär detta att det bland 1563 års klippingar skulle finnas några som präglats på Hertig Magnus uppdrag. De skulle kännas igen genom två punkter på vardera sidan om kronan och hålla en silverhalt om 8 lod.

Denna uppgift har under århundradena uppmärksammats av flera framstående numismatiker. Elias Brenner uppgav redan på 1700-talet att dessa mynt var 16 öres klippingar. Senare ansåg Axel Wahlstedt att de sannolikt präglades i Vadstena, där Magnus hade sitt huvudsäte. I en artikel i Myntkontakt lyfte även Ernst Nathorst-Böös fram de historiska dokumenten och menade att det inte vore förvånande om Magnus, liksom sin yngre bror Karl, hade utövat egen mynträtt.

Under lång tid betraktades dock Hertig Magnus som en myntherre utan bevarade mynt. Varken Wahlstedt, Nathorst-Böös eller Yngve Almer lyckades identifiera något exemplar trots omfattande genomgångar av både litteratur och museisamlingar.

Idag ser situationen annorlunda ut. De historiska uppgifterna har bekräftats genom att ett fåtal exemplar av de omtalade 16 öres klippingarna från 1563 har kunnat identifieras. Mynten kännetecknas av två punkter på vardera sidan om kronan, precis såsom 1563 års myntordning beskriver, och utgör därmed ett direkt bevis för att Hertig Magnus faktiskt utövade sin mynträtt.

Dessa mynt hör idag till de största rariteterna inom svensk vasatida numismatik och är mycket eftertraktade bland samlare. Deras betydelse ligger inte bara i den extrema sällsyntheten utan även i deras unika historiska proveniens som de enda kända mynten präglade i Hertig Magnus namn. Den senaste offentligt kända försäljningen ägde rum hos Bruun Rasmussen (Online Auction 2147) år 2021, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 42.000 DKK, exklusive provision. I dagsläget är endast fem exemplar av denna typ kända i privat eller offentlig ägo.

16 öre 1564

År 1564 präglades högre upplagor av Erik XIV:s 16 öre klippingar, och dessa börjar från och med detta år dyka upp allt oftare på auktioner. Den vanligaste typen har punkter mellan bokstäverna E och R på åtsidan, en detalj som blivit karakteristisk för 1564 års upplaga. Utöver denna finns en mer sällsynt variant där punkterna ersatts med stjärnor, en avvikelse som bara återfinns på omkring 10 kända exemplar. Den vanliga varianten såldes senast via Schulman 390 år 2026 i kvalitet 1/1+ för 3.488 SEK exklusive provision, medan den ovanliga stjärnvarianten klubbades via Myntkompaniet 32 år 2025, den i kvalitet 1+/01, för 1.806 euro exklusive provision. Värderingsmässigt ligger den vanligare typen idag runt 5.000 SEK i kvalitet 1+ och cirka 2.500 SEK i kvalitet 1, medan stjärnvarianten anses vara betydligt mer eftertraktad tack vare sin ovanlighet.