När Erik XIV besteg tronen 1560 ökade behovet av pengar för hov, kröning och militär upprustning. Motsättningarna med Danmark och kampen om inflytandet i Baltikum skärptes, och 1563 bröt Nordiska sjuårskriget ut. Redan året före hade präglingen av markvalörer utökats.

I denna myntning intar 3-marken 1562 en särställning. Valören präglades endast detta år och brukar, tillsammans med 1½-marken, kallas krigsmynt. Silverhalten var endast 37,5%, betydligt lägre än dalerns. Ändå är myntet imponerande till formatet: omkring 31 gram och 42 millimeter. Det förenar en ekonomiskt pressad myntstandard med ett ovanligt uttrycksfullt bildprogram.

Spiran från himlen

Kungaporträttet har ersatts av en landskapsbild med bebyggelse, murar och torn. Över landskapet sänks en spira från himlen. Erik XIV:s valspråk förklarar bildens centrala budskap:

Spiran kan förstås som kungamakten överlämnad av Gud. Motivet legitimerar därmed Erik som Sveriges rättmätige kung. Budskapet får särskild betydelse mot bakgrund av de danska unionsanspråken och Frederik II:s användning av Tre Kronor. Myntet är således både betalningsmedel och ett politiskt ställningstagande.

Stockholm, Älvsborg eller Göta älv?

Landskapets identitet har länge diskuterats. Elias Brenner uppfattade det som en möjlig bild av Stockholm, med stadens slott i bakgrunden. Nils Ludvig Rasmusson föreslog istället Älvsborg, Sveriges dåvarande hamnläge mot väster.

Lars-Ingvar Jönsson och Lars O. Lagerqvist utvecklade Älvsborgstolkningen. Jönsson förde också fram tanken att Erik själv kan ha ritat förlagan. En invändning är att landskapet enligt denna tolkning måste ha spegelvänts när stamparna tillverkades.

Ett annat resonemang är att bilden återger ett personligt ögonblick: beskedet om Gustav Vasas död och Eriks eget trontillträde. Eftersom Erik enligt de uppgifter som åberopats befann sig i närheten av Älvsborg, snarare än på själva fästningen, har även Göta älv och Bohus fästning föreslagits.

Motivets exakta plats är fortfarande omdiskuterad. Älvsborg är den tolkning som används i Ekonomiska museets presentation, medan Stockholm och Göta älv är alternativa förslag. Varken platsbestämningen eller tanken att Erik själv ritade förlagan bör betraktas som slutligt fastställd.

Två årtalsvarianter

SM 15a har hela årtalet ”1562” och är den klart vanligare varianten. SM 15b, med endast ”62”, är däremot dokumenterad i ett exemplar i privat ägo. Detta mynt såldes på MISAB 9 år 2013 i kvalitet 1+/01 och är noterat som rengjort.

Ett museiexemplar med fullständigt årtal finns i Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet, registrerat som 107389_KMK . Museiföremålet ska skiljas från det privatägda exemplaret på MISAB 49, vars proveniens omfattar Oldenburg, Vogel och Gunnar Ekström.