svenska myntarkivet - erik xiv

3 mark 1562

När Erik XIV besteg tronen ökade myntpräglingen kraftigt jämfört med fadern Gustav Vasa. Bakgrunden var dels behovet av att finansiera ett praktfullt hov och en kostsam kröning, men också en snabbt växande militär uppladdning inför det kommande Nordiska sjuårskriget.

I detta sammanhang intar 3-marken 1562 en särställning, ett mynt som inte bara speglar ekonomiska realiteter utan även kunglig propaganda på hög nivå. Det rör sig om ett så kallat krigsmynt, präglat med en kraftigt reducerad silverhalt på 37,5% för att hushålla med rikets resurser. Trots detta är myntet imponerande i sin fysik, med en vikt kring 31 gram och en diameter på cirka 42 mm, vilket ger det en monumental karaktär i handen.

Det som verkligen särskiljer 3-marken är dock dess ikonografi. Till skillnad från tidigare dalerpräglingar saknas kungaporträtt helt. Istället möts betraktaren av en landskapsbild med murar, torn och en spira som sänker sig från himlen, ett motiv som i flera hundra år fascinerat och förbryllat numismatiker. Omskriften “DEUS DAT CUI VULT”, Erik XIV:s valspråk, förtydligar budskapet: “Gud ger åt den han vill”. Det är en kraftfull legitimering av kungamakten, särskilt riktad mot Danmark, där Frederik II av Danmark fortsatt gjorde anspråk på den svenska kronan.

Tolkningen av motivet har länge varit omdiskuterad. Elias Brenner ansåg att landskapet föreställer Stockholm, med slottet Tre Kronor i bakgrunden. Senare föreslog Nils Ludvig Rasmusson att det istället rör sig om Älvsborg, Sveriges då enda västliga hamn. Denna teori vidareutvecklades av Lars-Ingvar Jönsson och Lars O. Lagerqvist, som till och med argumenterade för att Erik själv kan ha ritat motivets förlaga.

Problemet med Älvsborgsteorin är dock att den kräver en spegelvänd tolkning av landskapet för att stämma, vilket försvagar argumentet. Istället har senare resonemang åter lyft fram Stockholm som en mer sannolik tolkning, alternativt att motivet återger ett personligt ögonblick ur Eriks liv. Enligt samtida uppgifter befann sig kungen inte exakt vid Älvsborg när han nåddes av beskedet om faderns död, utan i dess närhet. Detta har lett till teorin att motivet kan föreställa området kring Göta älv, med exempelvis Bohus fästning i bakgrunden.

Två huvudvarianter är kända: en med fullständigt årtal "1562", som räknas som relativt vanlig, och en med enbart förkortningen "62", vilken är RRRR-klassad och tillhör Erik XIV:s mest sällsynta silvermynt. Exemplaret med helt årtal som visas på bilden nedan förvaras på Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 107389_KMK, och ett annat exemplar såldes senast via MISAB 48 år 2026 i kvalitet 1+/01 för 56.000 sek exklusive provision. Generellt värderas denna variant till omkring 25.000 SEK i kvalitet 1 och 50.000 SEK i 1+.

Den ovanligare varianten med endast ”62” i årtalet är idag unik i privat ägo. Det enda kända exemplaret klubbades vid MISAB 9 år 2013 i kvalitet 1+/01 för 76.000 SEK exklusive provision.