svenska myntarkivet - gustav iii
kopparmynt
Den 1 januari 1777 genomförde Gustav III en myntreform som innebar att kopparmynt från Fredrik I:s och Adolf Fredriks tid fick sitt värde halverat. 2 Öre SM blev nu värderat till ½ skilling, och 1 Öre SM motsvarade ¼ skilling. Samtidigt började han prägla större kopparmynt, men istället för skillingmynt valde han att fortsätta slå 2 Öre SM, som nu användes som ½ skilling.
En möjlig förklaring till att kungen fortsatte att prägla 2-öringar efter reformen var att han behövde tid för att tillverka riktiga skillingmynt. Stiernstedt beskriver att det rådde brist på småmynt 1777, vilket gjorde det nödvändigt att snabbt producera fler i Avesta, där gravören Johan Gabriel Wikman var verksam. Under 1778 slogs en mindre mängd dubbla slantar, men de präglades med årtalet 1777.
Den totala upplagan av dessa mynt för åren 1777–1778 beräknas till 1.030.800 exemplar. Myntförordningarna från 1723 och 1743 reglerade utmyntningen, där ett skeppund koppar (136 kg) skulle resultera i 4.800 dubbla slantar, med en beräknad vikt på 28,33 gram per mynt.
Dessa mynt förekommer med två olika typer av kungakronor: bred eller smal (toppig). Den breda kronan var sannolikt den första varianten, och vissa mynt har en korrigering i monogrammet ("G på R"). Mynt med bred krona har oftast ett stort årtal, medan smal krona med stort årtal är mer ovanligt.
T.G. Appelgren identifierade i Bobergs auktionskatalog från 1927 dubbla slantar som präglats på äldre 2 Öre SM från 1759 och 1762. Det finns även skillnader i placeringen av punkten efter årtalet – oftast i mitten, men ibland vid basen, vilket är mindre vanligt.
