| Legering | Koppar |
|---|---|
| Kanttyp | Rutad |
| Form | Runt |
| Orientering | Medalj (0°) |
| Vikt (g) | ca 5 |
| Diameter (mm) | ca 23 |
| Kvalitet | Värde (SEK) |
|---|---|
| 1? (VG) | 50 |
| 1 (F) | 110 |
| 1+ (VF) | 350 |
| 01 (XF) | 2 400 |
| 01/0 (XF/UNC) | 4 000 |
MISAB 47
2025
Slutpris: 3.400 SEK (+18,75%)
Kvalitet: 01/0


Det här myntet gick i folkmun under namnet "pojköre". Det skiljer sig tydligt från andra kopparmynt i samma valör och tidsperiod genom att vara både större och tjockare än normalt. Mynten tros ha präglats vid Avesta myntverk omkring år 1780, men det exakta syftet med utgåvan är än idag oklart. Kanske rörde det sig om ett provmynt, kanske ett lokalt experiment, men någon officiell dokumentation saknas.
Kring detta udda mynt finns en välkänd anekdot, som gett upphov till dess ovanliga namn:
En ung och fattig smedlärling sägs ha tillverkat mynten på egen hand, i hopp om att kunna få lite pengar till bröd. Han upptäcktes och skulle egentligen dömas till döden för falskmyntning, ett mycket allvarligt brott vid tiden. Men när konung Gustav III fick se mynten, lär han ha funnit dem vackrare än de officiella präglingarna, och istället för att straffa pojken valde han att benåda honom. I stället för dödsstraff fick pojken en plats vid Stockholms myntverk, där han sägs ha blivit anställd som gravörlärling.
Oavsett om historien är sann eller ej har den levt vidare i numismatiska kretsar i generationer, och pojkören förblir ett fascinerande och eftertraktat samlarobjekt, både för sitt utseende och sin sägenomspunna bakgrund.
Ett exemplar av pojköret såldes senast via MISAB 47 år 2025 i kvalitet 1 för 13.000 SEK (15.438 SEK).


| Kvalitet | Värde (SEK) |
|---|---|
| 1? (VG) | 60 |
| 1 (F) | 150 |
| 1+ (VF) | 500 |
| 01 (XF) | 1 500 |
| 01/0 (XF/UNC) | 4 000 |
Schulman 390
2026
Slutpris: 3.107 SEK (+20%)
Kvalitet: 01/0

