svenska myntarkivet - gustaf vi adolf

5 kronor (1952 - 1971)

Under Gustaf VI Adolfs regeringstid fick femkronan en betydligt större roll i den svenska myntningen än tidigare. Valören användes både som ordinarie cirkulationsmynt och som jubileumsmynt, och mellan 1952 och 1971 utgavs sammanlagt sju olika årtal i silver: 1952, 1954, 1955, 1959, 1962, 1966 och 1971.

Den första femkronan under Gustaf VI Adolf utgavs 1952 till kungens 70-årsdag. Det var ett särskilt jubileumsmynt och skiljer sig även tekniskt från de senare femkronorna. Myntet hade en diameter på 36 mm, vägde 22,88 gram och präglades i den då gällande silverlegeringen med 40 procent silver, vilket motsvarar omkring 9,15 gram finsilver. Utgåvan blev samtidigt inledningen på en serie femkronorsmynt som kom att användas för att uppmärksamma såväl kungliga jubileer som betydelsefulla händelser i Sveriges historia.

Den ordinarie femkronan introducerades därefter 1954. Formatet minskades till 34 mm och 18 gram, fortfarande med 40 procent silver, motsvarande 7,2 gram finsilver. På åtsidan återfinns Gustaf VI Adolfs porträtt och på frånsidan det stora riksvapnet, medan kungens valspråk PLIKTEN FRAMFÖR ALLT återges som randskrift. Den ordinarie typen präglades 1954 och 1955 och återkom, efter ett långt uppehåll, en sista gång 1971.

Mellan dessa ordinarie utgåvor användes femkronan framför allt som jubileumsvalör. År 1959 uppmärksammades 150-årsminnet av 1809 års regeringsform, 1962 Gustaf VI Adolfs 80-årsdag och 1966 hundraårsminnet av representationsreformen och tvåkammarriksdagens tillkomst. Tillsammans med 1952 års femkrona utgör dessa fyra mynt Gustaf VI Adolfs serie av jubileumsfemmor. Motiven skiljer sig tydligt mellan utgåvorna och knyter an till respektive händelse, vilket gör serien till ett varierat samlarområde inom den moderna svenska numismatiken.

1971 års femkrona intar en särskild plats i serien. Den vanliga svenska tillverkningen av silvermynt hade i praktiken upphört efter 1968, när stigande silverpriser bidrog till övergången mot billigare myntmetaller. Trots detta genomfördes en begränsad ny prägling av femkronor i silver 1971, något som uttryckligen noterades av riksdagens finansutskott året därpå. Myntet blev därmed den sista ordinarie svenska femkronan som präglades enligt den äldre silverstandarden.

Från 1972 ersattes den stora silverfemman av en betydligt mindre femkrona utan silver, med en diameter på 28,5 mm och en vikt på 9,5 gram. Gustaf VI Adolfs femkronor från 1952–1971 markerar därför både utvecklingen av femkronan som svensk cirkulationsvalör och slutet på silvermyntens långa historia i den moderna svenska vardagscirkulationen.