Under Gustaf VI Adolfs regeringstid präglades de lägsta svenska myntvalörerna, 1 öre, 2 öre och 5 öre, i brons. Mynten introducerades med den nya kungens namn 1952 och kom att bli några av periodens mest spridda vardagsmynt. Serien sträcker sig samtidigt över en viktig förändring av det svenska myntsystemet, då 1- och 2-öringen avskaffades och femöringen fick ett betydligt mindre format.
Bronsmynten tillverkades av den traditionella svenska myntbronset bestående av 95 procent koppar, 4 procent tenn och 1 procent zink. De äldre typerna hade tydligt skilda storlekar, 1-öringen vägde 2 gram, 2-öringen 4 gram och den stora 5-öringen hela 8 gram. Den sistnämnda hade en diameter på 27 millimeter och var därmed ett förhållandevis stort mynt sett till sitt låga nominella värde.
Under 1950- och 1960-talen minskade emellertid de lägsta öresvalörernas betydelse i takt med att penningvärdet förändrades. Kostnaden och besväret med att hantera de allra minsta mynten blev allt svårare att motivera, och i samband med arbetet med en ny svensk myntserie föreslogs därför att 1- och 2-öringen skulle försvinna.
Den nya myntlagen trädde i kraft 1 januari 1972. De äldre 1-, 2- och 5-öringarna fick fortsätta cirkulera under en övergångsperiod men upphörde att vara lagliga betalningsmedel efter 30 juni 1972. De sista 1- och 2-öringarna med Gustaf VI Adolf hade präglats 1971, vilket avslutade valörer som hade haft en självklar plats i det svenska myntsystemet sedan 1800-talet.
Femöringen behölls däremot och blev från 1972 Sveriges lägsta myntvalör. Den gamla stora femöringen ersattes av ett helt nytt och betydligt mindre mynt, fortfarande präglat i brons. Diametern minskades från 27 till 18 millimeter och vikten från 8 till omkring 2,7 gram. Den nya typen fick också ett förenklat motiv med tre kronor och SVERIGE på åtsidan samt valören och årtalet på frånsidan. Under Gustaf VI Adolf präglades denna mindre femöring 1972 och 1973.
Gustaf VI Adolfs bronsören speglar därför mer än bara de lägsta valörerna i hans myntserie. Under drygt två decennier gick Sverige från ett system där 1-, 2- och stora 5-öringar fortfarande användes dagligen till ett förenklat myntsystem där fem öre blev den lägsta valören. Varje valör har samtidigt sina egna årtal, varianter och samlarområden, vilka behandlas mer ingående på respektive myntsida.