svenska myntarkivet - johan iii

krongyllen (1569 - 1571)

År 1569 införde Sveriges kung Johan III ett nytt guldmynt i det svenska myntsystemet: krongyllen. Det var den andra guldvalören som gavs ut i Sverige, direkt efter brodern Erik XIV:s ungerska gyllen från året innan. Krongyllen var en lägre valör och präglades under en kort period mellan 1569 och 1571, uteslutande vid Stockholms myntverk.

Till formen var krongyllen något mindre än ungersk gyllen, men båda bar kungens porträtt på åtsidan. Det som tydligast skiljer dem åt är frånsidan, där krongyllen visar det lilla riksvapnet, medan ungersk gyllen bär det stora. Krongyllen präglades med en vikt på cirka 3,29 gram, en diameter på 22–23 mm och en guldhalt om 92,4%. Gravören var Mikael Hohenauer, aktiv mellan 1562 och 1588, medan myntmästaren förblir okänd.

Första upplagan, från 1569, uppgick till 7.169 präglade exemplar. Av dessa är idag endast två kända i privat ägo, varav det senast auktionerade myntet såldes vid Künker 185, Hagander del 1 (2011) i kvalitet 1+/01 för 34.000 euro. Året därpå, 1570, präglades 9.976 krongyllen, och även från denna upplaga har endast två exemplar överlevt i privata samlingar. Senaste försäljningen skedde via Künker 219, Hagander del 4 (2012) och slutpriset blev 26.000 euro exklusive provision.

Exemplaret på bilden, som visar 1570 års typ, är idag bevarat på Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 107666_KMK.

Den sista upplagan, från 1571, blev samtidigt den definitiva slutpunkten för valören. Endast 1.329 krongyllen slogs det året, och varken Kungliga Myntkabinettet, Uppsala universitets myntkabinett (UUM) eller någon känd privat samling har i dag ett dokumenterat exemplar från denna sista upplaga.