svenska myntarkivet - johan iii
portugalös
Under Johan III:s regeringstid framträder en av de mest fascinerande kontraster i svensk mynthistoria. Samtidigt som hans politik på silverområdet bidrog till inflation genom omfattande utgivning av låghaltiga mynt, lät han prägla några av de mest praktfulla och konstnärligt avancerade guldmynt som någonsin framställts i Sverige, de så kallade portugalöserna och rosenoblerna.
Dessa mynt, präglade under mitten av 1580-talet, var inte avsedda för cirkulation i egentlig mening. De fungerade istället som kungliga representationsmynt, ett medvetet verktyg för propaganda, diplomati och maktutövning. Johan III, starkt influerad av sin katolska gemål Katarina Jagellonica och sina kontakter med Polen och Centraleuropa, strävade efter att positionera Sverige som en kulturellt och politiskt sofistikerad stormakt i europeisk anda. Genom att låta slå guldmynt i nivå med kontinentens mest prestigefulla emissioner kunde han manifestera denna ambition i konkret form.
Tillverkningen av dessa mynt skedde genom att stora mängder utländskt guld, främst ungerska gyllen och engelska engelotter, smältes ned. Den första dokumenterade myntningen ägde rum sommaren 1585, då 452 gyllen omvandlades till 45 portugalöser, motsvarande över 1.500 gram rent guld. Mynten levererades direkt till kungen på Svartsjö slott, vilket tydligt visar att det rörde sig om privatmyntning, utanför de ordinarie mynträkenskaperna, där mynten förvarades i kungens egen skattkista.
Den framstående historikern Birgitta Odén lyckades genom handelsräkenskaper kopplade till kopparhandeln i Lübeck och Stockholm rekonstruera denna annars dolda verksamhet, vilket ger oss en unik inblick i hur Johan III aktivt organiserade sin guldanskaffning.
En andra större utgåva följde under sensommaren 1586, då kungen mottog hela 641 dubbla rosenobler på Stegeborgs slott. Kort därefter präglades en mindre tredje emission bestående av 3 portugalöser och 9 dubbla rosenobler, vilka via kungens sekreterare överlämnades till de tyska teologerna David Chytraeus och Johannes Frederus i Rostock. Syftet var tydligt, att påverka deras inställning till Johan III:s kyrkopolitik och den kontroversiella liturgiska reformen, den så kallade ”Röda boken”.
En fjärde emission, länge förbisedd, finns dokumenterad i Kammararkivet. Den 4 januari 1586 mottog myntmästaren Gillis Coyet d.ä. ytterligare 400 ungerska gyllen, vilka präglades till 20 portugalöser och 46 dubbla rosenobler. Dessa levererades till hertig Sigismund, och mycket talar för att de användes i samband med det polska kungavalet 1587, där de sannolikt fungerade som politiska “smörjmedel” tillsammans med ett större antal silvermynt.
Totalt känner vi idag till 68 portugalöser från Johan III:s regeringstid, men endast ett fåtal har överlevt till våra dagar.
Portugalöserna, med en vikt på omkring 68 gram, motsvarande cirka 20 dukater, utgör några av de tyngsta svenska guldmynt som någonsin präglats. Deras imponerande format, höga guldhalt och konstnärliga detaljrikedom placerar dem bland Europas mest exklusiva praktmynt från perioden. Förebilden var de portugisiska stormynten, vilket även gett mynttypen dess namn.
Rosenoblerna, som vägde omkring 15 gram, var mindre till formatet men präglades i samma anda. De förekommer ofta som dubbla dukater och bär en liknande symbolik, där kunglig makt, religiös legitimitet och europeisk tillhörighet samverkar i utformningen.
Det är tydligt att dessa mynt aldrig var avsedda som vardagliga betalningsmedel. De användes istället som diplomatiska gåvor, belöningar till lärda och hovfolk, samt i vissa fall som politiska verktyg i internationella sammanhang. Att de inte återfinns i de ordinarie mynträkenskaperna understryker deras karaktär som kungens egna instrument, snarare än rikets.
