svenska myntarkivet - karl ix
8 mark 1608
Karl IX:s 8-mark 1608 är en av de mest monumentala och symboliskt laddade myntpräglingarna från Vasatidens slutskede. Myntet präglades enbart detta år och uppvisar en imponerande fysisk närvaro, med en vikt kring 39,5 gram och en diameter på cirka 45 mm, vilket placerar det bland de största svenska silvermynten från perioden.
På åtsidan framträder Karl IX i halvfigur, beväpnad med svärd och bärande riksvapnet, omgiven av omskriften:
“CAROLVS IX. D.G. SVE. GOTH. VANDAL. REX 1608 · IEHOVA MEVM SOLATVM”,
vilket översätts till: “Karl IX, med Guds nåde Sveriges, Göternas och Vänders konung, år 1608. Jehova är min tröst.”
Frånsidan domineras av en praktfull heraldisk komposition, där riksvapnet med Götalejonet över strömmar, omgivet av tre kronor, lyfts fram tillsammans med omskriften:
“INSIGN: REGNI SVEG: GOTHORUMQ: REGIS · CHRISTI · MAGNI · CAMP: · QUI · REGNAVIT · ANNO · MCCLXXVII”.
Budskapet är tydligt: en direkt hänvisning till Magnus Ladulås och året 1277, då de tre kronorna redan användes som svenskt rikssymbol.
Denna historiska referens var långt ifrån slumpmässig. Under tidigt 1600-tal blossade konflikten med Danmark åter upp kring rätten till tre kronor i riksvapnet. För att styrka Sveriges anspråk fick den lärde Johannes Bureus i uppdrag att finna historiska belägg. I arkiven på Stockholms slott återfann han ett pergamentsbrev från 1277 med Magnus Ladulås sigill, där de tre kronorna tydligt framträdde. Detta blev ett centralt argument i den symbolpolitiska kampen.
Bureus, som även anses ha ritat förlagor till flera av periodens mynt, däribland markpräglingarna 1604 och 1607, spelade sannolikt en avgörande roll även för utformningen av 8- och 6-markerna 1608–1609. Dessa mynt har ibland kopplats till Karl IX:s eriksgata, men några säkra belägg för detta finns inte. Istället framstår de som ett direkt resultat av den pågående propagandastriden med Danmark, där myntet fungerade som ett politiskt manifest i silver.
Som en del av sitt arbete sammanställde Bureus även skriften “Afritning af någre Monumenter…”, där han med illustrationer och historiska exempel försökte bevisa att de tre kronorna var ett ursprungligt svenskt riksvapen. Manuskriptet bevaras idag i Kungliga biblioteket.
Trots dessa ansträngningar tvingades Sverige vid Freden i Knäred acceptera att både den svenska och danska kungen hade rätt att använda symbolen, dock utan att det inkräktade på respektive rikes suveränitet.
Samma stil användes även vid präglingen av 4 carolin (64 mark) år 1608. 8 marken är ett typmynt som visserligen förekommer men som när det säljs ofta når höga priser. Ett exempel är MISAB 44 år 2024, där ett exemplar i kvalitet 01 klubbades för 246.000 sek exklusive provision eller som via MISAB 48 år 2026 klubbades för 170.000 sek exklusive provision i kvalitet 1+/01.
Värderingsmässigt ligger Karl IX:s 8-mark 1608 på en hög och tydligt kvalitetssensitiv nivå, där små skillnader i bevarandegrad får stor påverkan på slutpriset:
Kvalitet 1: ca 40.000 kr
Kvalitet 1+: ca 80.000 kr
Kvalitet 1+/01: ca 200.000 kr
Kvalitet 01: ca 300.000 kr
